Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Alexander III:s regering - Den revolutionära rörelsen under Alexander III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
spionrapporter och andra meddelanden till angifvelser mot individer,
som i många fall aldrig haft något slags förbindelse ens med
»opålitliga» personer, men som icke desto mindre på sådana indicier
både häktades och i administrativ väg skickades till de inre
ryska guvernementen eller Sibirien.
Ensamt i Odessa lät Strjälnikoff på tre dagar häkta 118
personer, mot hvilka alls ingen anklagelse framställts, eller ens
kunde framställas. I Kiev häktades 89, i Harjkoff, Nikolajeff,
Pultava, Kursk o. s. v. hundratal andra, i de flesta fall utan att
något skäl kunde angifvas. Det skedde allt för att injaga så
stor skräck som möjligt hos samhället i allmänhet och sålunda
göra dem, som möjligen haft eller hade någonting med politik
att skaffa, så mycket lättare att påvärka. Metoden hade dock
äfven denna gång en värkan motsatt den afsedda. Den väckte
de revolutionäras förbittring i så hög grad, att exekutivkomitén
dömde Strjälnikoff till döden. Domen utfördes den 31 mars
1882 af Schelvakoff, som väntade på Strjälnikoff på en gata
denne vanligen passerade, och sköt ned honom. För att hjälpa
Schelvakoff att komma undan inväntade honom på
överenskommet ställe i närheten en droska körd af samme Halturin, som
åstadkommit explosionen i Vinterpalatset. Schelvakoff blef så
skarpt förföljd, att han icke kunde taga kosan mot den väntande
droskan, utan måste vända åt sidan, hvarför Halturin lämnade
sitt åkdon och skyndade till den förföljdes hjälp. Båda blefvo
arresterade, ställdes inför krigsrätt och hängdes, den 4 april
1882. En annan terroristisk afrättning, som också väckte stor
uppmärksamhet, var den af gendarmöfversten Sudeikin år 1883,
likaledes på uppdrag af exekutivkomitén.
På de revolutionäras sida var manspillan dock betydligt
större under dessa och de följande åren. Antalet af dem, som
förvisades till Sibirien, eller inspärrades i fängelserna i Ryssland
uppgick till tusental och till flera tiotal antalet af dem, som mer
eller mindre summariskt afrättades, eller själfva togo sina lif för
att undslippa det andliga och fysiska eländet i fängelserna och
på förvisningsorterna. Regeringens terrorism — »den hvita
terrorismen» — kräfde under Alexander III:s tid långt flera offer än
den nihilistiska, den »svarta». Afskräckningsmetoden var den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
