Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Alexander III:s regering - Den revolutionära rörelsen under Alexander III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
198
fosterlandsvänner och älskare af frihet. Det är uppgjordt af en
mognad ande, af en man af lärdom och en praktisk politiker,
måhända af flera. Författaren eller författarna hade tydligen i
sikte, icke blott skapandet af ett regeringsmaskineri som skulle
funktionera väl, utan äfven ett sådant, som, genom att lämna
orörda alla nuvarande statsinstitutioner — ministerkonseljen,
riksrådet och senaten — och genom att förläna dem större
oafhängighet skulle få på sin sida deras nuvarande personal.
Såsom det i introduktionen till förslaget om konstitutionen säges,
’förnekar denna ingalunda, utan är tvärtom genomträngd af de
ledande idéer rörande tsaren och folket, som äro förhärskande
bland massorna; på samma gång är den helt och hållet
demokratisk och lämnar tillräckliga och rättvisa möjligheter för hvarje
modig sträfvan af hvarje individ i Ryssland, något som i högre
grad utgör den värkande kraften för framsteg än associationer och
korporationer, hvilka äro främmande för ryskt samhällslif; detta är
icke allt, individen skyddas mot hvarje möjligt godtyckligt
ingrepp från själfva de representativa institutionernas sida’.
Grunden, på hvilken hela byggnaden af medborgarnas oförytterliga
rättigheter är uppförd, utgöres af domstolarna. Alla domare,
från fredsdomarna upp till senatorerna, äro icke blott oafsättliga,
men kunna icke ens befordras utan sitt eget samtycke.
Utnämningen af domare beror af domstolarna själfva, med undantag
af senatorerna, som utnämnas af tsaren, hvilken hvarje gång
har att välja mellan tre kandidater, föreslagna af senaten. Kontroll
öfver valen utöfvas af distriktsdomstolarna. Senaten utgör högsta
kassations- i en del fall apellations-domstol och kontrollerar
äfven lagligheten af såväl de valda korporationernas som
regeringens tillgöranden; den kan ställa till ansvar medlemmarna af
nationalförsamlingen och uppgör den för valändamål nödvändiga
befolkningsstatistiken. Promulgationen af lagar ligger helt och
hållit i dess händer. Riksfiskalen och rikskontrollanten bero af
senaten.
»I spetsen för staten står en ärftlig monark, som regerar
genom en ministär, ansvarig inför deputeradekammaren, som kan
åklaga ministären. Monarken utnämner premiärministern och, i
enlighet med dennes förslag, hans kolleger. Han utnämner med-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
