Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den nyaste tiden - Den revolutionära rörelsens utveckling under Nikolai II och utsikterna för framtiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
268
tiska medel påskynda utvecklingen är ingenting mera än ett
naturligt utslag af den rasande förtviflan de maktägandes
brutalitet måste väcka. När fredlig politisk agitation undertryckes
med godtycklig hängning eller förvisning, när lefverop för frihet
och konstitution besvaras med massprygling af män, kvinnor och
barn, är det icke förvånande att de hängdas, förvisades och
pryglades vänner gripa till dolk och revolver.
Huruvida någonting med sådana medel kan vinnas är en
fråga, som alltid måste förbli omtvistad, oberoende af åsikter
om den större eller mindre ursäktligheten af taktiken att ställa
terrorism mot terrorism. Men därpå ligger också jämförelsevis
mindre vikt, för så vidt det är fråga om den revolutionära
rörelsens slutliga utsikter att nå det utstakade målet. Den utveckling
som ådagalagts pågå sedan snart ett hundra år och som trots
alla hinder, alla missgrepp gripit allt vidare omkring sig och
tillvunnit sig understöd af ständigt flera element af det ryska
samhället, måste under riktig ledning i hvarje händelse föra
till detta mål. En gång vaknade idéer ha aldrig kunnat, komma
aldrig att kunna kväfvas genom våldsmedel. Inom det ryska
folket själft, bland de myllrande massorna, har idén om
medborgerliga och politiska rättigheter äfven för de ringaste numera
vaknat, har slagit rot och skjuter växt. Intet de maktägande
kunna göra förmår mera återföra Ryssland till det andliga
tillstånd, som rådde ännu för något tiotal år sedan. Våld kan icke
utöfvas mot individer, som sammanlagdt uppgå till miljoner.
Det tjänar endast till att i ständigt vidare kretsar utbreda
öfvertygelsen att inga kostnader äro för höga, inga offer för stora i
kampen för de rättigheter dessa miljoner allt klarare inse sig ha
fog att kräfva. Rysslands folk har nått den utvecklingspunkt
individer såväl som nationer en gång måste nå, där
själfbe-stämningsrätt blir ett kraf, som af ingen makt kan afvisas.
Närmast gäller det nu för de frisinnade, de oppositionella
strömningarnas ledare att samla alla krafter och medel, att
organisera sig gemensamt och enas om plan och metoder för den
vidare aktion, som måste följa när förberedelserna hunnit
tillräckligt långt. Svårigheterna därvid äro hvarken få eller ringa.
Den officiella stämpel af revolution, som åsatts deras värksamhet,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
