Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
miska strider mellan de fattiga och de rika, mellan
de få som äga allt och de många som lida nöd“.
Denna Bismarcks allvarliga profetia har förvisso
gått i uppfyllelse, i det kampen mellan de få som
äga allt oeh det stora proletariatet fyller hela det
amerikanska livets politik. Beträffande fabrikerna
i Lawrence så behärskades de av yllemanufakturis-
ternas nationalassociation (The National Associa-
tion of Wool Manufactures). Denna organisation
omfattade för tio är sedan nära 80 proc. av de
största manufakturfabrikerna i Förenta Staterna.
Den förnämsta faktorn inom trusten, The Ameri-
can Woolen Company, ägde 34 företag i 4 olika
stater,
Medan textilägarna hade varit i stånd att kraf-
tigt organisera sig och tillkämpat sig privilegier
från regeringen, hade arbetarna icke varit i stånd
att organisera sig nämnvärt och heller icke till-
kämpat sig något slag av skydd från staten eller
regeringen. Små försök hade gjorts av de få
vakna att fä infört några skyddslagar, men för-
söken misslyckades nästan alltid och om man
lyckats genomföra någon lag så saboterades den
genast av fabriksägarna. Lagen om 54 timmars
arbetsvecka till skydd för kvinnor och barn genom-
fördes efter de mest bittra motstånd från arbets-
givarnas sida och sedan den genomförts, sabote-
rades den av herrarna i Lawrence. De politiska
förhållandena behärskades fullständigt av fabriks-
ägarna. De regerade faktiskt så som de behagade.
De till- och avsatte stadens tjänstemän. De hade
polismakten i sin sold. Om borgmästaren eller
någon annan tjänsteman var misshaglig, sa sattes
han i fängelse. Folket hade inte minsta makt
till att opponera sig och ändå var det i ett land
där politisk jämlikhet stod skriven i grundlagarna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
