Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Annie Besant. Ett qvinnoporträtt af A. Ch. Edgren, f. Leffler
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
full styrka: »det finnes blott trg alternativ, antingen existerar
■ej eder gud, eller är han dum eller är han grym».
Jag visste, att mrs Besant hade varit en verkligt varm,
hängifven anhängare af den kristna tron under sin första
ungdom, och jag lemnade föreläsningssalen med en känsla af
motvilja för den qvinna, som var i stånd att så rycka upp sin gamla
tro med rötterna att den icke ens qvarlemnat den annars så
naturliga pieteten för livad man en gång vördat och aktat heligt.
Det är först genom att närmare studera hennes inre
utvecklingshistoria, sådan hon skildrat den i sin sjelfbiografi, som
jag lärt mig att förstå, hur det varit möjligt att detta förflutna
kunnat leda till detta närvarande.
Annie Besants barndomshem och förhållandet till hennes
moder skildras af henne sjelf på ett sådant sätt, att man genast
från början följer den unga flickan med sitt starka dröm- och
känslolif med den varmaste sympati. Hennes skrifsätt i denna
sjelfbiografi är mycket fängslande, pregladt som det är af en
sällsynt innerlighet, en lidelsefullhet i smärta som i glädje, en
gränslös, uppoffrande kärlek, en varm, glödande entusiasm, en
energi och en styrka, som kan bryta väg genom de hvassaste
törnsnår, ett ärligt, allvarligt sanningssökande och slutligen —
«tt hårdt element midt i allt det veka i denna qvinnosjäl, en
förmåga att hata, oförsonligt, ända in i döden hata dem, som
kränkt henne i hennes djupaste känslolif och tillfogat henne
oläkliga, alltid vid minsta vidrörande blödande sår.
Kort sagdt, den egentliga charmen i denna stil är att den
är så personlig; den ger henne hel och hållen sådan hon är,
denna egendomliga qvinna med den moderna kritiska
tanke-rigtningen och det nästan gammaltestamentligt våldsamma
känslo-lifvet.
Modern var en öm och fantastisk natur. Hon blef tidigt
enka efter en make, som hon innerligt älskade och som tycks
hafva varit en fint bildad, rikt begåfvad och älskvärd
personlighet. Natten efter hans död stängde hon sig inne på sitt rum
och förblef der ett helt dygn. När hon åter kom ut derifrån
möttes hon af sina anhörigas utrop: »ditt hår är hvitt». Det
rika svarta, glänsande håret på den ännu unga qvinnan — lilla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
