- Project Runeberg -  Revy i literära och sociala frågor. Under medverkan af flere författare utg. af Gustaf af Geijerstam / 1885 /
69

(1885-1886) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ett begynnelsekapitel. Skildring af Oscar Levertin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

sätena, och en ensam positivhalare vefvade sömnigt för ett
fåtaligt auditorium af trasiga pojkar och lustvandrande pigor.
Vännerna satte sig på båten till Karl XU:s torg, och strax voro
de der, sedan de öfverfarit den stilla sjöytan. Men när de väl
skulle gå hem åt Kungsholmen till, tog Berger farväl. Han hade
behof att spatsera en stund ensam.

»Du som hade så brådt hem», sade Lind och tittade på
honom.

" Men Bäfve hötte skämtsamt åt honom med sitt pekfinger,
smågnolande på katalogarian ur Don Juan. Berger svarade icke,
skakade blott småleende på hufvudet...

Så aflägsnade sig de båda vännerna, och Berger lemnades
ensam qvar vid kajen, tanklöst seende ut öfver strömmen, der
ett par norsfiskare långsamt sänkte ner sina håfvar. Och han
gladde sig åt att få vandra kring allena, allena med sina tankar.
Han visste egentligen icke hvarför, men vännernas glammande
skämt hade berört honom obehagligt, hade stört den underligt
fina melodi, han hela qvällen hört tona inom sig. Men nu då
han blef fri, då han slapp höra banaliteter och slapp leta reda
på jemngoda till svar, började han å nyo att känna sig väl till
mods, och med cigaretten i mun stälde han kosan in åt
Kungsträdgården.

Det var ännu i de sena, vindlösa qvällstimmarne en ångande,
litet instängdt ljum värme derinne i de halfskumma gångarne,
der man såg flikar af den dunkelblå himmelen genom trädens
gröna, tätt skymmande flätverk. Och alla ännu blommande
växter, hvilka i bjerta färger prunkade på de finklippta
gräsmattorna, spredo en fin blomsterdoft, som var kryddande att
insupa i den tjocka, qvalmiga luften, som allt sedan
gryningstimmen fylts med stoftbemängdt dam, genomsyrats med
utdunst-ningar och mättats med alla de stinkande lukter, hvilka äro
\ oskiljaktiga från en plats i centrum af en stor stad. Och dock
var det friskt derinne i jemförelse med hettan på gatorna,
N hvilka solen stekt med en allt genomglödande eld, der
asfaltröken låg qvar och osade, och de fattiga luftsmulorna mellan
husraderna voro genomträngda af kalkgrus och boss. Derför var
också hela torget till trängsel uppfyldt af folk af det slag, som
icke har råd att bo på sommarnöjen, och så sent slutar med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:07:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/revyilos/1885/0075.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free