- Project Runeberg -  Revy i literära och sociala frågor. Under medverkan af flere författare utg. af Gustaf af Geijerstam / 1885 /
87

(1885-1886) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Några ord om August Strindbergs senare literära arbeten af Karl af Geijerstam

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

kultur en hel mängd ting, som onekligen äro för ménniskan
förmånliga, eller om hvilkas skadlighet tvist åtminstone kan
uppstå, drar man sig litet för att vara med. Herr S:s uppfattning
af samhällets uppkomst är också ganska egendomlig. Det ser
nästan ut, som om han menade allvar, då han i sista häftet af
Svenska öden och äfventyr skildrar uppkomsten af det lilla
samhället på ön. Han tyckes tänka sig, att de sociala
missförhållandena uppkommit genom några få individers illvilja. Att
det oupphörligen begåtts och fortfarande begås våldshandlingar,
vill jag visst icke förneka, men skulle hela nutidens samhälle
vara bygdt på bedrägeri? Jag tror, att det är bra mycket
enklare att säga, att sjelfintresset är den ledande principen, och
.att en hvar derför begagnar sig af sina naturliga fördelar,
begagnar sitt förstånd och konjunkturerna; och mången svingar
sig på den banan upp till rikedom och magt; icke är det
derför gifvet, att han är en usling. Herr S. fördömer nutidens hela
arbetsmetod; han fördömer den långt drifna arbetsdelningen;
handel och industri, som endast lemnar lyxartiklar (är kläder,
husgeråd, maskiner, delar af bostäder lyx?). Hvad i synnerhet
den långt drifna arbetsdelningen beträffar, är han nog icke
ensam om sin uppfattning, men han bevisar icke sina satser, han
endast predikar natur. Natur! Som om icke ménniskan och allt,
hvad inom henne bor, vore en produkt af naturen! Liksom vi
hade en känsla, som icke växt upp ur oss sjelfva, som äro en
del af naturen, genom allt oss omgifvandes inflytande. Liksom
vi hade en tanke, ett begrepp, en föreställning, som kommit till
oss på annan väg än genom de yttre och inre naturliga
krafternas samverkan! Att draga upp en gräns mellan natur och
kultur är ytterligt svårt. Skulle man icke kunna säga, att kultur
är allt, saker och förhållanden, som genom menskligt arbete
frambragts, natur allt, som frambringas utan mensklig inverkan
eller inblandning, utan något slags ledning af hennes förstånd?
Men ménniskan sjelf är väl en naturprodukt? Hon bildar ju
höjdpunkten inom djurriket. Naturen kommer på detta sätt att
innefatta kulturen, som endast blir en särskild form af naturen.
Herr S. gillar kanske icke den definitionen, men han har aldrig
gjort ett försök att förklara, hvad han menar med natur, och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:07:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/revyilos/1885/0093.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free