- Project Runeberg -  Revy i literära och sociala frågor. Under medverkan af flere författare utg. af Gustaf af Geijerstam / 1885 /
123

(1885-1886) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konstnärerna och allmänheten af Georg Nordensvan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

vi i konstnärligt hänseende lefvat. På andra områden har det
varit vida bättre stäldt. Böcker ha vi alltid kunnat få från
utlandet, så att med literaturen ha vi ständigt kunnat följa. Ha
vi ej alltid gjort det, så är skulden vår egen. Musici och
sångerskor hitta vägen upp till vår nord, dramatiska storheter
likaledes.

Men hvad den samtida konsten vidkommer, ha vi fått nöja
oss med skäligen tarfliga af bildningar i tidningar.

Målarnes missnöje båtade föga. Hvad tjenade det till att
de reste ut och lärde, då deras sträfvan ej följdes af en allmänhet,
som förstod hvaruti konstnärens framsteg visade sig?
Afstängd-het är för konsten ett förderf. De som ej hade tillfälle att resa
ut och se, hvad der gjordes, men som gingo här hemma och
försökte se med så öppna ögon som möjligt, de hade här inga
tillfällen till jemförelser annat än med gamla mästares verk på
nationalmuseum. Och så fingo de år efter år se på nya tafior
af alldeles enahanda slag, konstföreningsgenrer, elevlandskap,
ärliga försök, ett och annat godt konstverk, åtskilliga
öfversittar-tafior samt odrägliga porträtt, som berömdes för sin finhet och
om hvars liflöshet man ej vågade uttala sin åsigt. Någon enda
gång kunde man få se en kopia efter någon utländsk mästare,
men detta var ytterst sällspordt. Det är först sedan herr Blanch
öppnat sin salong, vi kunnat fä jemföra våra egna konstverk
med andra länders.

Det har aldrig blifvit tillräckligt framhållet, hvad herr
Blanch verkligen sökt uträtta genom sitt företag. Före hans
tid sågo vi aldrig en utländsk tafla i Stockholm, några
italienska aqvareller undantagna, dem deras egare en gång stälde ut
Och nu ha vi på sista året sett prof på de allra flesta moderna
rigtningar. De taflor af svenska mästare, som funnits i Blanchs
salong, skulle vi väl fått se, äfven honom förutan, men hvad vi
alldeles säkert ej fått se, hade ej . han skaffat hit det, det är
allt det af utländsk konst, som hängt på hans väggar från
sommaren 83, då han öppnade sin utställning.

Det är minsann ej så litet. Jag har här ej utrymme att
närmare uppehålla mig vid dé skilda konstverken, men jag måste
påminna om, att yi haft tillfälle studera så väl de moderna
fransmännen — Geröme, Neuville, Bouguereau, Ziem, Mesgrigny,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:07:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/revyilos/1885/0129.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free