- Project Runeberg -  Revy i literära och sociala frågor. Under medverkan af flere författare utg. af Gustaf af Geijerstam / 1885 /
129

(1885-1886) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Religionsfriheten inför riksdagen af P. Staaff

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

«¡ÉjKextonde paragrafen i den regeringsform, som skrefs af
1809 års grundlagsstiftare, stadgar sålunda: »Konungen
skall ingens samvete tvinga eller tvinga låta, utan skydda
en-hvar vid en fri utöfhing af sin religion, så länge han icke
der-igenom störer samhällets lugn eller allmän förargelse
åstadkommer». Dessa kärnord angifva på ett i all sin korthet fullt
uttömmande sätt rätta arten af det förhållande staten bör
iakttaga gent emot individernas öfvertygelser i andliga ting. De
bjuda, att staten derutinnan må lemna en och hvar hans
fulla frihet, så länge denna frihet icke föranleder någon konflikt
med den rättsordning och den offentliga sedlighet, hvaröfver
staten har att hålla en värnande hand. Och vore det så, att
ej blott hela grundlagen utan ock öfrig lag och författning
stode i harmoni med denna sextonde paragraf, då skulle i detta
land ingen nödgas klaga öfver majoritetsförtryck i andliga ting.

Dessvärre intager emellertid grundlagens sextonde paragraf
i det bålverk af stadganden, hvilket utgör vår rättsordning, en
allenastående plats. Den motsäges ouphörligt af andra
stadganden, och detta snart sagdt i alla möjliga afseenden. Det är
som hade man lemnat den plats, endast för att åt alla, hvilkas
frihet man kränker, lemna åtminstone den trösten att de
orättvisor de få lida strida icke allenast mot rätt och billighet, utan
äfven mot landets grundlag.

Men icke dess mindre är det en god sak, att stadgandet
finnes. Ty, som bekant, finner man sig mindre lätt i att lida
olaglig orätt än laglig. För den senare böjer sig mången,
hvilken lika visst reser sig mot den förra. Och de äro många, och
blifva år efter år allt flere, hvilka ej vilja finna sig i det
förtryck, som på det andliga området oförnekligen öfvas. I den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:07:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/revyilos/1885/0135.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free