- Project Runeberg -  Revy i literära och sociala frågor. Under medverkan af flere författare utg. af Gustaf af Geijerstam / 1885 /
133

(1885-1886) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Religionsfriheten inför riksdagen af P. Staaff

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ket skulle vilja midt ibland sig se af staten erkända
religionssamfund, som stält sig helt och hållet utanför inflytandet af all
slags kristlig tro, och med statens ändamål skulle det stå i
föga öfverensstämmelse, att vissa dess medborgare skulle få
sjelfvilligt lösslita sig från hvarje inverkan från den bestående
folkkyrkans sida för att kanske öfvergå till fullständig
religions-löshet, ställa sig utom all religion.»

Detta högeligen minnesvärda utlåtande hade i full endrägt
sam manslutit utskottets samtliga medlemmar *. Det fans icke en
som afgaf protest mot det onekligen fintliga påfundet att sätta
likhetstecken mellan statskyrka och folkkyrka — och att derför
välja en tidpunkt, då statskyrkan alldeles obestridligen blifver
allt mindre folkkyrka för hvarje år och hvarje månad som går.
Det fans icke en, som inlade en gensaga mot den försåtliga
sofismen, att staten genom förslagets antagande skulle uppgifvit
sin ställning som kristen stat, ehuru det ligger för öppen dag
att om utskottets mening egde fog, då hade den ställningen
uppgifvits redan i den stund judarne tillätos bilda af staten
erkända samfund. Icke en lade sitt ord mot det fullkomligt
hänsynslösa förakt för en till numerären obetydlig minoritets
mening, hvilket tager sitt måhända djerfvaste uttryck i den
öfverlägsna användningen af ordet »sjelfvillig» gent emot dem,
hvilka hafva en öfvertygelse och tro sig ega en viss rätt att få
den respekterad. Och icke en säger sig fri från all delaktighet
i detta aktstycke, på den grunden, att det omöjligen kan vara
afgifvet bona fide. Detta vill jag icke hafva påstått som skulle
jag sagt, att utskottets ledamöter ej trott sig handla rätt genom
att tillstyrka afslag. Jag vill ej ens påstå, att de anförda
grundernas ohållbarhet varit för utskottets alla medlemmar
uppenbar. Men jag bestrider utan tvekan möjligheten af att alla
utskottets medlemmar skulle känt sig öfvertygade om
motiveringens äkta halt. Och jag håller före, att desse då hade varit
skyldige uttala sina verkliga motiv, i stället att krypa bakom
de nyss anförda och belysta.

Nu skall man frå,n vissa håll svara: utgången visade att
utskottet icke tagit miste. Emellertid är det möjligen tillåtet

* En reservant fanns visserligen antecknad, men under diskussionen
upplystes det, att han inom utskottet ej ens uttalat sin afvikande mening.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:07:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/revyilos/1885/0139.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free