Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ett verldsvälde i våra dagar af Emil Svensén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den öfriga verlden och sätter den i tillfälle att Ätbyta sina
naturliga rikedomar mot öfverskottet af europeisk arbetskraft.
Skall en dag stjernbaneret svaja äfven öfver dessa områden,
eller skola de fortfara att vara engelska? det är den stora
frågan der i landet ’Yankees för sin del hafva sitt eget sätt att
handskas med kartan öfver den verldsdel, km de kalla för sin;
och de hysa intet tvifvel, att en gång i Washingtons kapitolium
skola mötas representanter för allt landet från Berings sund
till Panama. Äfven inom det engelska området höja sig
inflytelserika stämmor för en anslutning till den stora unionen, med
hvilken blodsband så väl som ekonomiska intressen knyta
folket samman. Märkligt nog finnas de ifrigaste motståndarne till
en dylik anslutning och de trognaste undersåtarne till Englands
krona bland — fransmännen. Men saken är lätt att förklara.
Afkomlingame af Canadas förste nybyggare käuna sig gent mot
den britiska ström, som brusar in öfver deras land, såsom ett
urfolk, som hotas af högre begåfvade eröfrare. Men under
Englands välde hafva de förstått bevara sin nationalitet och
till och med kommit så långt, att Nedre Canada är den enda ^
stat på detta fastland, som har af staten understödda
konfessionella skolor. Det senare är en triumf för katolicismens
be-kännare, som här, förstärkta af inflyttade irländare, utgöra nära
halfva befolkningen, och derför hafva större utsigter att drifva
sina önskningar igenom än under stjernbaneret Medvetenheten
häraf utgör åter för mången protestant ett skäl för anslutning
till unionen, som emellertid bland sina femtio millioner redan
räknar nio millioner katoliker, och som troligen betänker sig två
gånger på en landvinning, hvilken äfven här kunde väcka till
lifs kulturkampen med den ännu alltid fruktansvärda romerska
kyrkan.
Det var kanske delvis för att sätta en dam mot de
ameri-kanistiska sträfvandena, som Englands statsmän varit så måne
att bringa en närmare förening till stånd mellan de kanadiska
kolonierna. Vist vordet af skadan genom de nordamerikanska
staternas affall, har England sedan dess fört en särdeles mild
spira öfver sina kolonier och låtit dem utveckla sig till frihet
och sjelfstyrelse på ett sätt, som i historien står alldeles utan
motstycke. Men det låter rätt väl tänka sig, att det i kolo-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
