Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En personlighet. Några anteckningar under läsning af »Rahel, ein Buch des Andenkens für ihre Freunde» af Ellen Key
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
just dessa medel för utvecklingen hafva visat en viss benägenhet
att alstra likformighet i denna. Alla skola syssla med samma
uppgifter, samma sociala intressen och samma offentliga
väl-görenhetsverksamhet, så att de, som ej öfveransträngas af arbete
för sitt uppehälle, i stället bli splittrade och förströdda, hvaraf
verkan på hem- och sällskapslif blir densamma. Medan de
ovanliga qvinliga egenskaperna i vår tid lättare komma till sin
rätt, finnes det bland det st om flertalet i våra dagar mindre
egendomlighet än för femtio år sedan, äfven .derför att en viss
medelnivå af bildning, meddelad efter samma skolmetod, och sedan
närd af samma böcker, dramer och — kritik, besittes af alla;
ingen vill vara obildad genom att af vika från hvad hon tror
vara flertalets mening; således finna vi att alla ha tänkt och
tyckt alldeles detsamma och uttrycka det med alldeles samma
talesätt Ingen vill köpa sin tanke- och handlingsfrihet, sin
rätt att vara naturlig, genom att kallas kokett, effektsökande,
tillgjord eller trångt egoistisk, som följden blir af att skilja sig
från sin krets, vare sig i omdömen eller uppträdande eller
hemvanor. Man ordnar sitt hus efter andras tycken, sin dr ägt efter
andras smak; man sköter sin sympati och sin barmhertighet,
sitt deltagande och sin beundran kollektivt; den personliga
insatsen blir allt mindre, medan qviunans offentliga arbetsinsats
blir allt större. Denna likformighet i qvinnornas tanke-,
känslo-och handlingslif är emellertid icke ett uttryck för samhällelig
pligt- och ansvarskänsla. Qvinnan känner sig som enskild person
öfver allt der hon borde vara solidarisk, och är solidarisk öfver
allt der hon borde vara individuel. Samfundet, hemmet och
sällskapslifvet lida alla på denna begreppsförvexling. Innan
qvinnorna genomträngas af de två egenskaper, som Rahel
djup-tänkt kallar alla andra dygders ursprung: »rättvisa för audras,
mod för egen räkning», skola hvarken samhälle, hem eller
sällskapslif närma sig den innehållsrikedom de kunde innebära. —
Rahel är en lefvande vederläggning af den villfarelsen att just
de, som sakna en medelpunkt, en personlighet, äro de
älskvärdaste sällskapsmenniskorna. Hon illustrerar satsen: pour se
donner il faut se posseder.
Rahel hade aldrig blifvit uppfostrad. Hon hade inhemtat
allt på egen hand, hvilket gjorde att, som hon sjelf säger, hon,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
