Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En personlighet. Några anteckningar under läsning af »Rahel, ein Buch des Andenkens für ihre Freunde» af Ellen Key
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
är man reser på nattåg, kan man som oftast icke sofva,
ej ens om man lyckats eröfra en egen kupé. Man vrider
sig oroligt i sömnen, man röker en cigarr, man dricker vatten
— allt för att förströ sig, och man rådfrågar gång på gång den
oefterrättliga klockan, som hela tiden synes en gå för sakta.
Det är ett minne från en sådan natt, med hvilket jag önskar
att inleda dessa iakttagelser. Ty något annat gör denna
uppsats icke anspråk på att vara.
Klockan var mellan tio och elfva på aftonen, fönstret var
neddraget och utsigten fri öfver det landskap, genom hvilket
tåget rasslande och ångande ilade fram.
Snön låg djup mellan barrskogens träd, tunga hängde
granarnas grenar, från stammen och ända ut i de finaste qvistarna
öfverhöljda med mjuk, hvit snö; dystert och underligt var det
att skåda in i den mörka skogen, der fantastiska flingor af
4iygande ånga splittrades mot topparna och liksom veko sig in
mellan de höga, allvarliga träden, som vi flögo förbi i bull-
rande fart.
Med ett ryck är skogen borta, och ögat möter en ändlös
Slätt-, som ligger ljus och hvit, medan de tindrande stjernorna
lysa från den mattblåa himmelen. Och hvart man ser på
slätten, ser man nära och fjerran, med större eller mindre
mellanrum, enstaka eller många ljus, hvilka på långt håll se ut, som
om stjernorna dansat ned och fäst sig på slätten för att gifva
den lif. Det är ljus ur menniskoboningar, talgljus, lampor eller
brasor, som äro tända, och alla samla de omkring sig lefvande
menniskor, hvilka befolka denna stora, väldiga slätt, som vi
pilsnabbt öfverfara. De verka som vänliga helsningar från
be-slägtade väsen, och man erfar en blandad känsla af sympati,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
