Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13
Samma sak gäller angående den uppsats om fru Edgren,
som förekommer i mitt senare utgifna häfte Ur samtiden. När
jag första gången sökte fru Edgren, var det tor att anhålla om
hennes tillstånd att från Kungl, teatern låna hennes då ännu
icke utgifna pjeser, hvilka jag behöfde i och för karakteristiken.
Med hr A. U. Bååth, som också är afhandlad i samma häfte,
bar jag tills dato aldrig sammanträffat Återstår alltså hr
Harald Molander, som jag erkänner mig hafva känt före
uppsatsens författande. Om jag nu •— 3 år senare — också erkänner,
att jag kanske misstagit mig i mitt då uttalade omdöme om
»Furstinnan Gogol», så innebär detta ej annat, än att hvilken
kritiker som helst kaii begå det felet att ur egen fatabur i ett
stycke inlägga saker, som ingen annan dödlig förmår att
upptäcka. Att mitt då uttalade omdöme berodde på partiskhet,
tror jag knappast någon anledning finnes att påstå.
Låt oss gå vidare.
Herr Ola Hansson utgaf för kort tid sedan en samling
»literära silhouetter», hvilka genast skrefvos på vänkritikens
räkning. Herr Hansson är, efter hvad jag fått veta, nära vän med
dansken Henrik Pontoppidan, som här är både fint och träffande
karakteriserad. Men det visste förmodligen ej de herrar, som’
äfven i detta fall kolporterat historien om vänkritik. För öfrigt
kände hr Hansson, när boken kom ut, af de i densamma
omhand-lade personerna något närmare endast Bååth. Men uppsatsen
om Bååth är händelsevis af den art, att den på många håll
väckt stor förargelse just ibland Bååths lifligaste beundrare.
Återstå då uppsatserna om Ernst Ahlgren och Gustaf af
Geijerstam, hvilken härmed ber läsaren ursäkta, att han än en gång
"nödgas nämna sitt eget namn. Af dessa två kände herr
Hansson, när boken skrefs, mig helt flygtigt. Vi hade sammanträffat
en tre à fyra gånger. Det var allt. Och hvad Ernst Ahlgren
angår, blef jag sjelf strax före jul 1885 presenterad för fru
Be-nediktsson, på samma gång som hr Hansson blef det. Jag kan
alltså intyga, att hr Hanssons kritik var tillkommen fore den
personliga bekantskapen.
Hvarför jag anfört dessa detaljer så omständligt, bör vara
läsaren alldeles klart. De vederlägga, på det s’ätt som fakta
alltid vederlägga, beskyllningarna för samvetslös eller af vän-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
