Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
65
som är värdt att offra något för. Hon representerar de
menniskor, som i sig innesluta möjligheten af ett lyckligt lif, och
ett lif, som är lyckobringande för andra och lyckligt för henne
sjelf genom den lycka, hon sprider.
Hos Lazare finnes det endast medvetenhet. Det är allt
hvad han har att bjuda på. Men en medvetenhet, som endast
skapar förbannelse rundt om honom. Det finnes icke en enda
sida af hans andliga begåfning, som icke bereder honom sjelf
skada. Mest betecknande för hans kultursjuka är den .fruktan
för döden, som beherskar honom. Det gifves så litet verklig
sund lifskraft inom honom, att den icke kan komma honom att
glömma, att han skall dö. Han står så föga i omedelbar
korrespondens med den yttre verlden, att den föga eller intet
betyder gent emot hans egna inre fantasibilder. I det ögonblick,
då hans förlofning med Pauline eklateras, och doktorn önskar,
att det unga paret måtte få lefva i hundra år, glömmer han
hela sin lycka och för hans inre sväfvar endast den tanken:
»om hundra år! då är allt slut!» Det är icke lifvet, som
betyder något för honom, han har icke låtit sig tagas deraf så
som en menniska måste göra. Flickan, som han har vid sin
sida, som är hans trolofvade och som enligt naturens ordning
borde vara det mägtigaste motivet i hans lif, hon finnes icke
till för honom annat än som en matt skuggbild.
Aldrig har väl en konstnär lyckats att på ett mera naturligt
och osökt sätt låta en tanke framträda i klar belysning, så som
Zola i denna bok. Det är oerhördt svårt att fullt uttömmande
bestämma skilnaden mellan en sund och osund medvetenhet, mellan
en medvetenhet, som för till lif och en medvetenhet, som för till
död. Jag har här endast gjort ett försök att framställa några
tankar härom. Men en konstnär, som känner lifvet i hvarje fiber,
kan med en bild belysa det. I slutet af boken förekommer en
scen, der man ser lifvet och dess lefvande motsats, om jag så
får uttrycka mig. I en länstol sitter gubben Chanteau och
njuter af solskenet. Han är så förstörd af gikt, att han
knappast kan röra hvarken hand eller fot, och ändock har han icke
lärt sig att beherska sin matlust Han är gourmand, faller
städse för sin svaghet och får oupphörligen sota för sina
synder i svåra plågor. På ena sidan om honom står Lazare,
lef-1886. 6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
