- Project Runeberg -  Revy i literära och sociala frågor. Under medverkan af flere författare utg. af Gustaf af Geijerstam / 1886 /
71

(1885-1886)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

71

derna och besluten om den lika arfsrätten. Sedan har den
inom literaturen, seden och lagstiftningen blifvit allt
betydelsefullare. Derunder har den ogifta qvinnans ställning blifvit så
godt som omskapad; den gifta qvinnans i någon mån bättrad;
rörelsen har fått allt starkare fart, ryckt allt flere med sig —
ända tills på de sista åren en viss tillbakagång varit märkbar,
dels inom literaturen, stämningarnes känsliga barometer, dels
inom diskussionen, der man ofta hör uttalas önskan, att en
gång få slut på qvinnofrågan. Det betydelsefulla häri är, att
detta ej yttras af de, numera hos oss fåtaliga, principiella
motståndarne. Qvinnofrågan är tvärtom snart i det skede, då en
reformfråga upptages också på de konservatives program; detta
inträder alltid, när de förre anhängarne börja anse reformen
allt för litet omfattande. Det är tvärtom hos de frihetssträfvande
qvinnorna sjelfva den tanken vaknat, att »emancipationen», som
den nu fortgår, kanske ej blir liktydig med frigörelse. —
Tillsvidare har qvinnoemancipationen varit den djupast gående, den
vidast verkande frigörelsekamp i verldshistorien. Hvilka
revolutioner, som denna frihetsrörelse redan förberedt och alltjemt
förbereder i lag och sed, kommer först framtiden att bevittna.
Hvad vi redan kunna veta är, att rörelsen skall och bör fortgå,
tills genom densamma undauröjes hvarje lagligt hinder för qvinnan
att utveckla och . bruka sina krafter, samt qvinnan inom familj,
kommun och stat göres rättsligt likstäld med mannen. Ju förr
denna lagliga likställighet nås, ju bättre. Ty för missbruk af
friheten finnes ingen annan bot än fullkomlig frihet; först
derigenom inträda de, i sakförhållandena inneboende, hämmande
och lättande följder, hvilka fostra till sjelfbegränsning. För
hvarje nyss ur tvång lössläppt varelse synes frihet vara liktydig
med frånvaron af gränser; längre fram inser man att frihet
innebär utveckling, men att denna innebär individualisering och
denna åter begränsning. Ovisst är genom hvilka erfarenheter
qvinnan slutligen kommer att finna sin gräns; visst är, att
denna hennes erfarenhet icke blir lätt vunnen, ej heller snart,
ty den kan endast göras tillsammans med hela
utvecklingsarbetet. Förbiseendet af detta är den ensidighet, mot hvilken
de rikta sig, som önska få slut på talet om qvinnofrågan. Ty
denna fråga isoleras derigenom från tidens andra stora frågor,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:07:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/revyilos/1886/0077.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free