- Project Runeberg -  Revy i literära och sociala frågor. Under medverkan af flere författare utg. af Gustaf af Geijerstam / 1886 /
73

(1885-1886)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

73

liksom mannen beror af att vara en könsvarelse. Qvinnofrågan
är en del af århundradets vetenskapliga forskning; så måste
den hädanefter ses och behandlas. Detta är det andra afseende
i hvilket jag anser en utvidgning af qvinnofrågan oundviklig.

Qvinnofrågan tillhör samverkans århundrade, det inom
hvilket associations- och solidaritetsbegreppen fått en
utsträckning och en tillämpning som aldrig förr. Men qvinnofrågans
målsmän hafva ofta stält qvinnofrågan emot samhället, och
framför allt emot männen, icke blott mot deras råhet och sjelfviskhet,
utan mot deras högsta ideal, deras renaste sträfvanden efter
lycka; de hafva infört en ensidigt qvinlig synpunkt i betraktelsen
af rättsfrågan, arbetsfrågan, sedlighetsfrågan, äktenskapsfrågan,
hvilken hindrar qvinnans frigörelse, emedan den binder henne
i gamla fördomar och nya ensidigheter: hvilken fördröjer
utvecklingen, emedan den hindrar henne att förstå mannen liksom
att af honom bli förstådd, emedan den framkallar misstroende
mellan könen i stället för det ömsesidiga förtroende, den hjelp
och samverkan, hvilka ensamt kunna ge ett slutligt svar på
frågorna. Qvinnofrågan måste derför vidgas så, att den blir en
mensklighetens fråga.

Hvad hafva följderna af qvinnofrågans inskränkning varit?
Svar äro lätt funna. Qvinnans målsmän hafva t. ex. yrkat på samma
uppfostran för flickan som för gossen; samma frihet att välja
arbete för qvinnan som för mannen; samma sedlighetslag för’
båda och ingen på allvar tänkande menniska har någon teoretisk
invändning mot detta. Men huru har det praktiskt stält sig?

Emedan gossarnes uppfostran varit alldeles snedvriden, och
man vid flickornas tagit gossarnes till mönster, har flickornas
också blifvit det; emedan männen i vårt samhälle ingalunda
»välja» sitt arbete i enlighet med anlag och håg, utan måste
tränga sig fram der ett brödstycke kan erhållas, hafva qvinnorna
måst göra detsamma. Emedan männens sedliga ståndpunkt i
allmänhet är lägre än qvinnornas, har i de stora kulturlanden
mer än en qvinna med lif och lära förkunnat som framtidens
ideal af jemlikhet mellan könen: att mannens nuvarande
ståndpunkt i sedligt afseende också bör bli qvinnans.

Men dessa föga önskvärda »rättigheter» för qvinnan att
genom öfveruppfostran, öfverarbete och öfvergrepp tillintetgöras,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:07:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/revyilos/1886/0079.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free