Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
74
de äro följder af ett abstrakt rättsteoretiserande i qvinnofrågan
utan hänsyn till samhällslagar och naturlagar.
I vårt land har qvinnofrågan, tack vare de densamma
ledande qvinliga personligheterna och — vår nationella
senfärdighet, haft en lugn och måttfull utveckling. Den har i det hela icke
slagit öfver på det sätt, som i Ryssland, Amerika och
annanstädes. Men också hos oss hafva missrigtningar i tänkesätt
och sed visat sig genom lösryckandet af qvinnofrågan ur dess
sammanhang. — Vår qvinnobildning bär djupa spår af
»likställighets»-ifverns sorgliga följder. Inom rättsbegreppen råder
en märklig förvirring, så fort qvinnofrågan kommer på tal.
Man kan få höra saker förordas, som från social synpunkt
i stort sedt ej äro gagnande, men som, tillfälligtvis, skulle gagna
»qvinnosaken», som ju på längden dock måste komma att lida
med det hela. Man hör literära alster granskas, ej efter deras
värde för literaturen utan efter deras främjande eller skadande
af »qvinnosaken»; man hör artistiskt arbete bedömdt, icke efter
om konstnären har aktning för naturen och sin konst, utan efter
om han har »aktning för qvinnan». Vi hafva visserligen icke
hos oss, som i England och Amerika, teoretiska försvararinnor
af åsigten att endast det ogifta ståndet är qvinnan värdigt,
att endast inom detta möjliggöres hennes utveckling till äkta
mensklighet. (Det torde böra påpekas, att dessa försvararinnor
hvarken äro fula, fattiga eller gamla, och kunna således ej anses
hafva personliga skäl för sina pessimistiska tankar om männen
och äktenskapet, utan måste anses kämpa för en »ren idé».)
Men vi höra hos oss mycket ensidigt tal om qvinnans sedlighet
i motsats till mannens osedlighet — med fullkomlig glömska af
att begreppet »qvinnan» icke kan innefattas i hvad den högst
utvecklade medelklassqvinnan är; vi höra hos oss mycket
enfaldigt tal om männens sedliga ståndpunkt, tal som har en
påfallande likhet med rättroendes utlåtanden om icke troende,
och som kan sammanfattas i den gamla fruns energiska utrop:
»Gud nåde alla karlar på domsens dag!» Vi höra mycket
sjelf-viskt tal om det ogifta ståndets företräden framför det gifta,
och det nu så vanliga literära temat, brottsligheten af att
ingå ett äktenskap utan kärlek, skall kanske inom några
generationer bytas mot anfall på de sjelfviska hänsyn hos qvinnorna,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
