Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
85
sig till osedlighetsentreprenör genom att offentligen utställa
denna tafla.
I en tysk småstad ha myndigheterna nyligen förbjudit en
bokhandlare, att i sitt fönster exponera fotografier af det gamla
Greklands förnämsta mästerverk, emedan de äro nakna. Men
sådant händer icke hemma i Sverige numera, ty vi äro
upplyste — så upplyste! Och äfven våra dagars mest fanatiske
sedlighetsentreprenörer rycka nog medlidsamt på axlarne, då de
höra talas om den fromme qväkaren, som> använde hela sin
förmögenhet till Guds ära och sedlighetens fromma genom att
inköpa Giulio Romanos förnämsta mästerverk och uppbränna
dem; de småle åt munkarne, som blygsamt hängde ett skynke
kring höfterna på Venus Milo för att åtminstone delvis dölja
hennes nakenhet; de anse det troligen som en yttring af barbari,
att det katolska pryderiet tilläts förstöra Michel Angelos yttersta
dorn genom, att måla kläder öfver de nakna kropparne.
Och likväl är det just det, de sjelfve vilja göra. De vilja
göra kläderna obligatoriska för literaturens målningar.
Men detta yrkande är och förblir fåfängt. Konsten, om hon
är lifskraftig, tål inga fjettrar. Hon spränger dem. Hon har
sina egna lagar. Hon står ej i sold hos den konventionella
moralen. Hon kan aldrig bli federationens lilla trippande
kammarpiga.
Det fans en tid i kristendomens ungdom, då äfven konsten
tynade under den nya lärans rigorösa asketism. — Nu le vi
medömkansfullt öfver dessa magra gestalter, vi pinas af att se
dessa kroppar, förtärda af späkningar och vanstälda af
sjelf-plågeriets gisselslag, vi rysa inför de hemska lidanden, som möta
oss på taflorna från denna tid.
Detta var dock konstens kristendom. Hon återgaf de hemska
dragen af en religion, som predikade köttets totala förnekelse.
Men tiden växte kristendomen öfver hufvudet. Dess anda
var snart nog icke mägtig att fylla tidehvarfvet. Sedan den
första entusiasmen slocknat, började man inse, att kampen mot
naturen var fruktlös. Och man resignerade.
Konsten fick småningom en annan fysionomi. Madonnans
modersglädje var redan ett halft omedvetet medgifvande åt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
