- Project Runeberg -  Revy i literära och sociala frågor. Under medverkan af flere författare utg. af Gustaf af Geijerstam / 1886 /
114

(1885-1886)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

114

för ett tredje åskådningssätt af dessa företeelser, folk som skulle
kunna kallas landtmannapartiet^ legitimister, emedan de besitta
den naiva, blinda tro, som just är utmärkande för legitimitetens
anhängare; de tro på bonden som idealmenniskan, betrakta på
fullaste allvar hemmansegarne och folket som ett och detsamma,
och vilja återföra det patriarkaliska tillstånd, då inga
»stats-tjenare» trängde sig mellan barken och trädet, och Svea
konungars valspråk var: med Gud och Sveriges allmoge. Mar. kan
lättare tänka sig än beskrifva de känslor af jublande segerfröjd,
med hvilka en sådan »ren» landtmannapartist skall betrakta
vår senaste historia, och hvilka piedestaler han skall resa åt
dess hjeltar.

I sjelfva verket var denna vår politiska utveckliug gifven
redan i och med representationsreformen. Det var klart att
den samhällsklass, som — låt vara med god hjelp från andra
håll — haft styrka att bryta sönder den gamla författningen
och till sin fördel skapa en i\y, icke skulle stanna på halfva
vägen och låta segerns frukter gå sig ur händerna. Endast den
liberala frasens oinskränkta herravälde vid tiden för hvälfningen
kan förklara, att man icke genast såg den realpolitiska magtfråga,
som låg bakom ropet på författningsreform.

Ståndsförfattningen var icke längre hvad den en gång varit,
ett ganska noggrant uttryck för de verkliga magtförhàllandena
i samhället. Adelns förfall var gifvet, då ståndet icke lärrgre
som fordom alltjemt rekryterades med de dugligaste krafter
folket ålstrade, och det låg ju i sakens natur att presterskapets
inflytande skulle minskas med hvarje smula ökad upplysning,
som fick insteg i vårt land. I och nedom de båda öfriga
stånden samlades deremot mer och mer den lefvande kraft, som
fans i nationen. Den långa freden tillät våra bönder att svinga
sig upp till en ställning, som de aldrig förut intagit, och som
icke på långt när politiskt motsvarades af den blygsamma rollen
att vara ett stånd bland fyra. Den rörliga förmögenhetens hastigt
växande omfattning och betydelse kunde lika litet harmoniera
med borgarståndets tillbakasatta ställning inom- den gamla
representationen. Och till sist kom den stund, då spänningen blef
för stark; det nya innehållet sprängde den gamla formen och
kristalliserade sig i en ny form, svarande mot sin förändrade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:07:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/revyilos/1886/0120.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free