Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
115
natur • och beskaffenhet, Då friherre de Geer kontrasignerade
den nya riksdagsordningen, var detta i sjelfva verket ingenting
annat än ett erkännande i officiel form af de ändrade
magt-förhållanden samhällsklasserna emellan, som faktiskt redan
inträdt. Representationsreformen var icke orsak till bondeståndets
öfvervigt, som man understundom kan få se påstås. Tvärtom
var den sjelf blott det politiska uttrycket för ett redan
existerande socialt tillstånd. Man kan, som Lassalle säger i sitt
»Arbeiterprogramm», aldrig göra en revolution; man kan blott
gifva yttre rättsligt erkännande och konseqvent genomförande
åt en i ett samhälles faktiska förhållanden redan försiggången
revolution.
Redan i 1865 års händelser, eller ännu noggrannare
uttryckt, i det samhällstillstånd, hvaraf dessa voro den nödvändiga
konseqvensen och den politiska återspeglingen, låg sålunda fröet
till det landtmannapartiets öfvervälde, som sedan synligt för
alla tagit sig gestalt i den Posseska och den Themptanderska
niinistèren. I rent yttre politiskt hänseende synes denna
utveckling ännu ingalunda hafva nått sin höjdpunkt. Det fins
intet antagligt skäl hvarför icke här, som redan skett i Norge,
män af landtmännens egen klass skola sjelfva träda in i
minister-konseljen, i stället för att som hittills blott följa vänner och
gynnare till dörren. Man kan sannerligen icke beskyllas för att
fuska profeterna i handtverket genom att förutsäga, att svenska
bönder skola inom icke synnerligen många år i sjelfva
regeringen förfäkta sina klassintressen och söka sätta in statens hela
kraft på upprätthållandet af sitt stånd.
Jag sade upprätthållandet och vill ytterligare lägga vigt
på detta ord. Ty hvad jag med dessa rader afser att fästa
uppmärksamheten f>å, är just den socialt hotade ställning, som
vårt gamla bondestånd allt mer och mer kommer i, samtidigt
med att dess politiska magt stigit till en förut oanad höjd.
Det ter sig vid första anblicken som en hardt när paradoxal
motsägelse, att en klass, hvars senaste politiska bana
obestridligen går från seger till seger, har att uppvisa en
soeial-eko-nomisk utvecklingshistoria, parallelt löpande med den andra,
men gående i alldeles motsatt rigtning allt djupare ned pä
skuldsättningens väg mot en redan tydligt skönjbar allmän kata-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
