Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
121
massproduktionen och prisbilligheten är åter arbetsdelningen en
nödvändig förutsättning, och den ömsesidiga vexelverkan mellan
dessa tre faktorer drifver systemet allt längre och längre, till
produktion i allt större skala, med allt gtörre arbetsfördelning,
och till allt billigare pris. För det moderna, kapitalistiska
samhället blir sålunda, i jordbruket lika så väl som i industrien,
storproduktionen det naturliga systemet. Men i ett system för
jordens bearbetande i stor skala, med utsträckt arbetsdelning
och användande af alla nutidens kemiska och tekniska
hjelpmedel, der har bonden med sin lilla åkerlapp ingen plats. Hans
arbetsmetod är föråldrad, hans ekonomiska hjelpmedel måste
alltid bli otillräckliga," sjelfva hans enskilda dispositionsrätt öfver
jorden står i strid mot hvad det nya systemet för sitt
genomförande kräfver. Liksom sin broder småhandtverkaren i staden
står han som en qvarlefva från fordom, medan allt omkring
honom ändrats. Och sådana qvarlefvors öde är besegladt, der
de stå i vägen för den nya utvecklingen.
Hvad som under »den gamla goda tiden» utgjorde bondens
styrka, hans oberoende af andras produktion, det existerar icke
längre. Ty icke nog med att de gamla natura-prestationerna
till alla sorters öfverhet nu skola utgå i penningar, och att han
äfven behöfver något klingande mynt för att köpa de
industrialster, hvilka genom sin prisbillighet gjort svårt afbräck i den
gamla hemslöjden, af ännu mera afgörande betydelse är att han
i onda som goda tider först och främst har att utgöra räntorna
till den kapitalistklass, som på de senaste 50 åren lagt beslag
på 40 % af all Sveriges jord. Inteckningarne, som 1831
uppskattades till blott 7IV4 million rdr banko, ha sedan dess som
bekant stigit med svindlande hastighet, och beräknas nu till i
rundt tal 900 millioner kronor. Tillväxten nådde sitt maximum
under femårsperioden 1876—80, då öfverskjutande beloppet
beviljade inteckningar i jordbruksfastighet öfver dödade i det allra
närmaste utgjorde 50 millioner kronor i årligt medeltal, alltså
i tillväxt vid denna tid på två år ungefär lika mycket som
hela summan intecknad skuld utgjorde 1831! Sedan dess ha
visserligen de årliga öknjngssiffrorna ej varit fullt så stora (de
ha vexlat mellan 29 och 38 millioner kronor), men endast den
blindaste optimism skall i denna relativa inskränkning kunna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
