Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
123
lunda i andra fall klarseende, utan en inrotad slaf under gamla
vanor, som ej gerna går från hvad far och farfar lärt. Han
förstår för öfrigt instinktivt att hvarje ändring i tingens gamla
ordning är ett hot mot sjelfva hans tillvaro; hans känsla gent
emot alla nya förändringar är af alldeles samma art som den,
hvilken det gamla skråväsendets män hyste mot maskinerna
och de nya industriella produktionsmetoderna. De osäkra och
famlande försök på nya vägar, som en och annan bonde
besluter sig för, kunna naturligtvis ej gifva påräknadt resultat,
och de afskräcka då mer än de öfvertyga om det nyas fördelar.
Härtill kommer att han i följd af sin okunnighet blir ett lätt
byte för allehanda förfalskningar och bedrägerier. »De
små-gnidiga vanor och de individualistiska instinkter, som den lilla
egendomen och den oupphörliga kampen mot ockraren
och’köpmannen hafva bragt till utveckling hos- den franske bonden,
göra honom oduglig för hvarje form af föreningsväsende, t. o. m.
de enklaste, såsom för gemensamt inköp af utsäde,
gödningsämnen eller åkerbruksmaskiner. Några sällsynta beundrare af
bonden som den äkta menniskan förorda som medel att
förebygga den stora jordegendomens kringsiggripande, att bönderna
skola slå sig tillsammans och’gemensamt odla sina små
jordlappar; men det vore lättare att lära åsnorna i Poitou att tala
vers, än förmå franska bönder att vara med om sådana nyheter.
Jordegaren-bonden, ett af de sämsta arfven af 1789 års
revolution, är hemfallen åt en undergäng, som förr eller senare skall
hinna honom.»
Den olika produktiviteten hos det stora och lilla jordbruket
visar sig särdeles tydligt vid en jemförelse mellan de olika
franska departementens medelafkastning. Ären 1872—78 var
medelskörden af hvete för hela Frankrike något öfver 15
hektoliter per hektar; 31 departement öfverskredo denna
medel-siffra, medan 56 stannade nedanom densamma. Högst stod
Seine-departemëntet med nära 29 hektoliter, sedan Seine-et-Oise
med 24, Nord med 23’/,, Oise med 22 o. s. v. Samtliga dessa
mest gifvande departement äro (med ett enda undantag)
belägna i norra och nordvestra Frankrike, der de stora
industri-centrerna befinna sig, och i dem är bondeståndet till största
delen försvunnet och har lemnat plats för ett förpaktarsystem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
