- Project Runeberg -  Revy i literära och sociala frågor. Under medverkan af flere författare utg. af Gustaf af Geijerstam / 1886 /
133

(1885-1886)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

133

oin en verldamarknad och en verldshandel icke funnes, något
förlänga dödskampen för en produktionsform, som i alla fall
öfverlefvat sig sjelf och derför icke lian räddas. Med fullaste
skäl har derför också tullpalliativet jemförts med fabelns
gräshoppa, som hoppade upp på vagnen för att stamia densamma
genom sin tyngd. v

I sjelfva verket tyder redan den hastigt växande
skuldbörda, som hvilar på den svenska jordens innehafvare,
ingalunda på att dessa klasser här i landet skulle besitta några
förmåner framför sina bröder på andra håll. Äfven ett annat
socialt faktum, som i denna fråga spelar en icke ovigtig rol,
är gemensamt för Sverige och den öfriga civiliserade verlden:
jag menar städernas, och framför allt de stora städernas, hastigt
växande betydelse i förhållande till landsbygden. Städernas
folkmängd har hos oss stigit på 50 år från 10 % till 17 % af’
hela riket; hufvudstaden ensamt har tilltagit från 2,7 till 4,4 %.
Den växande industri, hvaraf denna städernas folkökning är en
följd, blir uppenbarligen på flerehanda sätt ödesdiger just för
det lilla jordbruket. Den drar arbetarne till städerna, och
uppmuntrar sålunda införandet af maskiner, hvilka väl komma
gods-egarnes, men icke böndernas jordbruk till nytta. Den beröfvar
vidare boiulen den biförtjenst, som hemindustrien förut kunde
bereda honom, och — sist men icke minst — hela det
storartade transportsystem, som först möjliggör en verldsmarknad
med alla dess för bonden olyckshringandè följder, är ju ytterst
denna industris, d. v. s. på sätt och vis städernas verk.

En annan allmäu-europeisk företeelse, som emellertid i
särskildt hög gràd decimerar den svenska bondebefolkningen, är
emigrationen. Att närmare ingå på detta svåra och vidlyftiga
ämne skulle föra mig alldeles utom gränserna för denna
uppsats. Jag vill derför inskränka mig till att framhålla, att
förutom den direkta förlust, som bondeståndet genom utvandringen
lider, äfven en mindre i ögonen fallande, men lika afgjord
indirekt skada derigenom tillfogas detsamma. De f. d. svenska
bönder, som förut här stretade och hjelpte till att hålla sitt
Stånd uppe, försvinna icke ur räkningen, derför att de emigrerat.
De blifva i Amerika farliga konkurrenter just för detta samma
svenska bondestånd, antingen såsom farmers, odlande sin nya,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:07:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/revyilos/1886/0139.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free