Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gjorde för endast några tiotal år tillbaka, och människans behov
av att få glömma sig själv ger sig nu för tiden tillkänna på så
många olika sätt.
Av det ovan sagda förstå vi, att rytmen, när den användes
rätt, kan bli oss till den största hjälp i gymnastiken. Psykiskt
sett påverkar den fördelaktigt vår sinnesstämning och skänker
oss en känsla av välbehag, fysiskt sett kan den hjälpa oss att
i arbetet få fram mjukheten i t. ex. en sidoböjning eller styrkan
i t. ex. en sidovridning. Den hjälper oss att i rörelsernas
upprepning genom den därvid varje gång återkommande impulsen nå
ett bättre och bättre arbetsresultat — detta även vad formen
och korrigeringen beträffar. Den eggar energin på samma gång
som den hjälper oss till frigjordhet och isolering.
Mången kanske anser att jag uppehållit mig onödigt länge vid
talet om rytmen, men av vad jag sett ute i arbetet är jag
övertygad om att vi här stå inför en mycket viktig punkt, där en
stor fara kan lura. För att det rytmiska arbetssättet skall kunna
få den åsyftade och välgörande inverkan, som vi sträva efter,
så måste rörelserna tas med blicken klar för vad det är, som vi
vill åstadkomma. Vi måste använda oss av, om jag så får
uttrycka mig, den levande rytmen med sina livgivande impulser.
Göra vi ej det, utan låter det bliva endast ett gåpåarbete utan
skiftning i vare sig hastighet eller intensitet, då ligger det
snubblande nära till hands att arbetet blir mekaniserat och skulle
så bli fallet, ja då äro de välgörande impulserna borta och
arbetssättet nivellerat. Ibland kan man vid åskådandet av en
gymnastiklektion eller uppvisning få det intrycket, att ledaren
menar, att för att få rörelsen rytmisk, det är nog med att den
pågår i oavbruten följd i jämn takt eller att den med samma
gåpåarbete tas från yttergräns till yttergräns som om målet skulle
vara att få rörelsen mekanisk och automatiserad. Det blir ett
taktarbete utan nyanseringar. För att bättre belysa vad som
menas kunna vi göra en jämförelse med musiken. Där talas om
takten, som är själva indelningen, den metriska fördelningen av
noterna under det att rytmen är rörelsen och karaktären i
musiken. På samma sätt skola vi i gymnastiken ej nöja oss med
endast taktindelningen utan rörelsen skall även präglas av sin
inneboende kraft.
För att endast taga ett enkelt ex. Famnst. 2 A-svängning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
