Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
alla på orten redan befintliga föreningar, t. ex.
gymnastikföreningar, nykterhetsorganisationer, kyrkliga och frikyrkliga
föreningar, J. U. F.-föreningar och övriga. Dessutom är det
synnerligen viktigt att socknens eller bygdens ledande män och kvinnor
inväljas i kommittéen, likaså att om möjligt byggnadskunnigt
folk engageras. Sedan det förberedande arbetet undangjorts
gäller det att för det planerade bastubygget välja lämplig plats eller
platser, om det gäller en hel socken eller en spridd bebyggelse.
Mycket ofta har det lyckats att gratis förvärva tomtplats. Nästa
arbetsuppgift blir att bestämma ritning och byggnadstyp och
uppgöra kostnadsförslag och ekonomisk plan. För ett byalag på
8 å 10 familjer, som enats om att bygga en bastu för låt oss säga
1000: — kronor, har ekonomien i en mängd fall lösts på följande
sätt: Ungdomarna ha i allmänhet tagit saken om hand och
propagerat och agiterat, tills de fått samtliga byalagets bönder
intresserade för frågan. Sen har det gått lätt att få nödigt virke och
erforderliga körslor gratis. Schaktning och grundarbeten utföra
ungdomarna själva, likaså allt övrigt byggnadsarbete, som icke
kräver speciell sakkunskap. Finns byggnadssakkunnig hjälp i
bastuföreningen, skänker den vanligtvis sin medverkan i samma
utsträckning som bönderna skänkt virke. De absolut nödvändiga
500: — kronorna för inköp av sådant byggnadsmaterial, som inte
kan erhållas som gåva, till täckande av utgifter för specialarbete
såsom murning och monteringsarbeten m. m., anskaffas på olika
vägar. I Västmanland har man möjlighet att erhålla ett anslag
på 200: — kronor från Rotehållarnas besparingsfond, återstoden
täckes genom lån, eller upptagas andelar av föreningens
medlemmar. På några platser har man anordnat goda gymnastikfester
eller liknande tillställningar och låtit nettoinkomsterna gå till
bastubygget. Syföreningar och andra organisationer ha på skilda
håll verksamt bidragit med större eller mindre summor.
På sådana platser, där skolbad i den nya bastun planerats, har
i allmänhet kommunen ställt sig välvillig till saken och bidragit
med fri tomtplats och ett efter behovet avpassat byggnadsanslag
samt ordnat med fria skolbad.
Förståelse och förutsättningar för badfrågans lösning äro så
olika på olika trakter; vad som går lätt på den ena platsen är
kanske svårt på den andra. Utrymmet medger inte någon rikare
detaljering i detta sammanhang. Ett par hundra olika lösningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
