Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gymnastikens betydelse för höjandet av svensk folkkraft
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nyttiga, och att det är en smaksak på vad sätt man vill
gymnastisera. Kroppsövningar, som i ena fallet bota sjukdomar, som
bero på rörelseapparatens degeneration, äro också ägnade att
förebygga sådana sjukdomars uppkomst. Frågan blir då att
principiellt lika tillämpa dem. Eftersom nu relativt litet kan sägas
om kroppsövningars fysiska nytta, som icke går in under här
anfört resonemang, torde ingen bättre teori för vårt gymnastiska,
profylaktiska handlande kunna eller behöva förebringas.
Den uttröttning, håglöshet, bristande initiativkraft och
koncentrationsförmåga, som tidens mekaniserade handlande medför
åt samhällsmedlemmarna, är i icke ringa grad uppbyggda på
samma grund som nämnda sjukdomar. Det är nämligen icke
endast kroppen, som förfaller genom den moderna tillvarons
ensidighet, utan minst lika mycket själen. Och frågan är, omicke de
kroppsliga och andliga processerna ha ett bestämt samband i
detta förfall. Säkert är, att, när dessa kroppsliga lidanden botas,
försvinna samtidigt de sjukdomen åtföljande psykiska
svagheterna. Här förefinnes ett samband mellan kropp och själ, för
vilket vi icke få blunda. Liksom denna fysiska
konstitutionssvaghet medför benägenhet för en mångfald organiska sjukdomar,
innebär den också en psykisk svaghet av enorm räckvidd och
med högst olika grader och skiftningar alltefter den kondition,
vari individen befinner sig.
Viljelivets träning är ett behov, som säkert vidlåder flertalet
av nutidsmänniskorna. Samlivet kräver, att individen äger eller
meddelas en stark vilja men också en god vilja, d. v. s. en sann
vilja, som följer etikens heliga lagar om rättfärdighet, om
medkänsla, en vilja till fortskridande fullkomning, styrka och
koncentration.
Idealbilden av en människa måste utmärkas av en sund själ
i en sund kropp och kan icke eftersträvas utan att man inriktar
sig på att lära känna sig själv och bättra sina brister. Utan en
medveten sådan strävan finner icke människan den inre ro^ som
är utmärkande för andlig mognad. Gymnastiken är en skola icke
endast för fostran av kroppens resurser utan i minst lika hög
grad för själens. Gymnastikens mest utpräglade drag är, att den
arbetar för bestämda syften, som taga sina motiv från
naturlagarna, från organismens och själens inre. Friskgymnastiken
kallas icke för intet »pedagogisk» gymnastik.
16
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
