Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gymnastikens betydelse för höjandet av svensk folkkraft
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Donatorn Eneroths yttrande om kroppsövningarnas betydelse
i skoluppfostran gäller lika mycket för oss alla:
...» och så dessa kroppsövningar med bestämt syfte såsom förberedelse för
frivillig militärtjänst, förberedelse för det praktiska livets alla idrotter, förberedelse
för duglighet och duktighet även i det yttre livets gärningar, alla hänvisande uppå
och ständigt erinrande om, att var och en människa bör vara en kraft för sig den
där i all religiös ödmjukhet endast har att lita på sig själv, sin sedliga energiska
vilja och sin fysiska styrka såsom denna viljas redskap — och så detta i tid väckta
och genom alla uppfostrans och undervisningens skiften understrukna begreppet
hälsa, moralisk hälsa, fysisk hälsa såsom den största skatten, det dyrbaraste
kapitalet, det där på alla möjliga sätt bör behandlas för att i framtiden kunna giva god
ränta, men varmed på intet villkor får misshushållas för tillfredsställande av
bokgalenskap, skolsvindel, lärdomsfåfänga, läxmani eller vad de än må kallas det gamla
systemets dödssynder.»
Ingen form av undervisning kan såsom gymnastik- och
idrottsundervisningen verka uppbyggande på utövarens viljeliv och
moral. Det är här fråga om något annat än en undervisning för
undervisningsämnets egen skull. Handledaren får här på ett
alldeles särskilt sätt tillfälle att giva av sin egen personlighet.
Skillnaden mellan gymnastik och idrott är bl. a. att den förra
just arbetar med inre syften, den senare för yttre resultats
uppnående. Gymnastikläraren formar eleven såväl organiskt som
moraliskt, och därvid hänger allt på lärarens personlighet,
pedagogiska förmåga och biologiska insikt. Vi kunna förstå, att icke
nog stora anspråk måste ställas på sådana uppfostrares utbildning.
Vi vilja icke här ingå på någon kritik av gällande
utbildningssystem för gymnastiklärare i vårt land, icke heller på
uppfattningen inom pedagogiska kretsar om denna frågas betydelse. Men
vi konstatera med förtrytelse, att det kan förekomma, att
skolbarnen icke utan rätt kunnat beteckna gymnastik som »tråkig».
Det gäller dock här omhändertagandet av något, efter vilket varje
barns kropp och själ av naturen törstar, och åt vilket det med liv
och lust vid varje tillfälle ägnar sig, åt dess rörelsebehovs
tillfredsställande. Att ur detta »taga bort glädjen är att döda dess
själ» säger enstädes Ling. Må vi se till att skolgymnastiken
också blir verkligt rolig. Detta behöver på intet sätt minska dess
effektivitet. Ett sådant handhavande förutsätter emellertid
utvalda lärare och en gedigen utbildning av dessa.
Det är långt ifrån tillräckligt att genom ekonomiska reformer
och bättre sociala inrättningar samt gängse skoluppfostran söka
2
17
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
