Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dalagymnastiken i vardag och fest
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som högst har vi varit uppe i bortåt 700, och det tycker vi är
en vacker siffra med tanke på svårigheterna att härbergera alla.
Publiken har räknats i tusenden. Programmet har under alla
åren varit väsentligen detsamma, vilket innebär att
uppvisningar av manlig och kvinnlig elittrupp samt manlig och kvinnlig
masstrupp är stående nummer. Därtill sång och musik. Och tal —
varom mera strax. Så här lyder emellertid en tidningsrubrik:
»Högtidligt på Domnarvsvallen i söndags, Friluftsgudstjänst,
regementsmusik, gymnastik, guldmedalj er, blomsterö
verräck-ning, entusiasm och strålande sommarväder». Låt mig få ta
med några rader ur recensionen — den avser festen 1933 — om
inte för annat så för att glädja de många av våra gymnaster, som
inte läst den. »Det minsta man kan säga är att Dalarnes
gymnastikförbunds sjätte gymnastikfest blev en glansfull
mönstringsdag. Nog märks det, att gymnastiken gått fram på en bred front
i vårt län, och söndagens fest på Domnarvsvallen gav ytterligare
en propaganda av stort värde. — I allmänhet är det väl
tävlingarnas hets, som ger både spänning och stämning, när
Domnarvsvallen har någon av sina stora dagar. Gymnastiken saknar denna
tävlingshets men förmår lika fullt locka publikintresset. Det
syntes igår. Överfulla läktare och en entusiasm, som inte gärna
kunnat vara bättre. Publiken fann behag i den graciösa
kvinnliga truppens harmoniska rörelser till musikens toner, följde de
manliga gymnasterna smidiga och kraftfulla rörelser samt
erkände nog, att pingsthelgens gymnastikuppbåd i Domnarvet
gav prov på något, som folket behöver och som prosten Bolling
underströk i sin friluftspredikan: stark och målmedveten vilja,
kroppens härdning och själens träning.» Ja, pressen har varit
enastående älskvärd och på allt sätt understött våra strävanden
både vid gymnastikfester och eljest. Den förtjänar en varm eloge,
och den vet, att den har vår varma tacksamhet.
Det har också våra prästerliga talare, ty utan dem skulle
festerna inte ha blivit vad de varit. Publiken skulle bli besviken,
om den inte från talarstolen — mest plinten — fick höra den
vördige Tunaprosten eller den till växten lille men till sinnet
hugstore Rättviksherden utlägga det kristna evangeliets fria
åskådning och kyrkans rena lära om kroppen såsom den Helige
Andes tempel. Deras ord kommer förvisso att bära frukt. Vi
är stor tack skyldiga dessa män och de andra, här icke nämnda,
J68
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
