Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En bastudag och dess följder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Foto Sthlms-Tidn. Bastudagen skulle bli ett ordentligt bastukalas med Mellösa socken som
värd och ett län som gäster. Här se vi bastudagens organisatör, författaren
till denna artikel, disponent Nils Eriksson i Mellösa, som vid sin högra
sida har ordföranden i Verkställande Utskottet i Svenska Föreningen för
Folkbad, byråchefen i Pensionsstyrelsen Carl Broberg.
om man jämför de summor, som städerna inom länet offra för
att lösa sin badfråga. Eskilstuna stads badhus har dragit en
kostnad, som torde överstiga miljonen. Katrineholm har på sitt
badhus offrat över 200,000: — kronor, och Nyköping har detta
år beslutat att uppföra en badanläggning för en kostnad av
närmare 400,000: — kronor. Då vi veta, att badfrekvensen i
städerna obetydligt överstiger 3 bad per år och innevånare, och
antalet bad i de små anläggningarna uppgå till nära ett par bad
per vecka och medlem, samt att badfrekvensen i Mellösa under
år 1934 uppgick till 6,4 bad per år och sockenbo, (alltså mer än
dubbelt mot städerna) komma vi ovillkorligen fram till det
resultatet, att den halva miljon kronor, som länsförbundet i
lyckligaste fall kan erhålla, äro synnerligen väl använda pengar.
Därtill kommer, att rörelsen vid bastuanläggningar ute i
bygderna är beräknad att helt bära sig själv. Enligt tillförlitliga
ekonomiska kalkyler variera badkostnaderna per år och person
från 1: 60 till 2: 20 i de bastutyper, som kunna ifrågakomma för
skolbad, och i de små gårdsbasturna per år och person till 1: 50.
181
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
