Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Idrott och konst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Till stor del är skådespelet kring idrotten detsamma, som för
tvåtusen år sedan. Men naturligtvis har den moderna tiden och
den moderna tekniken förändrat mycket. Tidens rytm är en
annan, och till idrottslivet får man också räkna den form av
idrott, som den moderna motorsporten utgör. På sätt och vis
borde just denna sida av det moderna idrottslivet vara särskilt
lockande ur konstnärlig synpunkt, därför att den på ett särskilt
påtagligt sätt ger tidens nerv och rytm.
Även på andra sätt har konsten större möjligheter än förut.
Alldeles särskilt har detta skett genom att ögonen fått så mycket
nya hjälpmedel. En del rörelser äro för hastiga, för snabbt
förbiglidande, för att människans öga skall kunna fixera dem. Vi
finna också, att konsten ända fram till våra dagar ej kunnat
fånga ögonblicksbilder i egentlig mening. De antika
idrottsmännen på statyerna stå i allmänhet stilla eller gå framåt i en mycket
enkel och schematisk ställning. Det är mycket sällan, som
idrottsmannen eller idrottsflickan framställs just under själva
utövandet av sin idrott. Det sker ibland, till exempel i Myrons
berömda diskuskastare eller i den lilla kappspringande spartanska
flickan, som just saktar in farten efter slutat lopp. Och även
dessa två äro framställda tämligen schematiskt och i moment,
som ej utgöra den högsta anspänningen av krafterna,
diskuskastaren just när armen förts så långt bakåt som möjligt och
skall börja son svängning framåt, flickan när hon hejdar sin fart
efter loppet. Till en del berodde detta hos grekerna på en
naturlig motvilja mot att skildra den högsta ansträngningen, som ej
ansågs vara skön och som bröt mot de lagar för harmoni, som
man uppställde för de konstnärliga motiven. Men först och främst
berodde det på oförmågan att både se och fånga det alltför
snabbt förbiglidande ögonblicket.
Detta gällde inte bara grekerna utan alla folk ända fram till
våra dagar. Tänk på de vanliga bilderna av galopperande hästar
från förra århundradet, antingen stodo benen rakt ut, framåt
eller bakåt, eller också böjdes frambenen, medan bakbenen
sträckte sig bakåt.
Det som i ett slag förändrade situationen var fotograferingen.
Kameran såg snabbare än ögat, och kameran fångade i bild
moment av rörelser, som ögat aldrig kunnat fånga. Fulländat
skedde detta sedan genom filmkameran, som ej blott fångade ett
232
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
