Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gymnastikfolkhögskolan just nu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Redan på ett tidigt stadium började styrelsen diskutera frågan
om, hur gymnastikfolkhögskolan skulle kunna få till stånd en
idrottsplats, som visserligen inte från början varit medtagen i
byggnadsplanen, men icke desto mindre knappast kan undvaras
på en undervisningsanstalt av detta slag. Underhandlingar
inleddes med Statens Arbetslöshetskommission för att om möjligt
få hjälp av densamma med byggande av idrottsplats, och dessa
underhandlingar möttes med ett utomordentligt tillmötesgående
från kommissionens sida. Kommissionen beslöt nämligen att till
Lillsved förlägga ett arbetsläger för arbetslös ungdom, som skulle
få till uppgift att bygga den planerade idrottsplanen, till vilken
under tiden ritningar uppgjorts av kapten Eric Frick i
Riksidrottsförbundets idrottsplatskommitté. Genom detta
tillmötesgående kan gymnastikfolkhögskolan räkna på att få en egen
förstklassig idrottsplats på sina egna ägor utförd för synnerligen
blygsamma kostnader.
Den nya idrottsplatsen får ett förtjusande läge inne i skogen
på en för vinden väl skyddad plats med vacker utsikt över
Lin-dalssundet. Arbetet med idrottsplatsen pågår, när detta skrives
i oktober månad, som bäst med en arbetsstyrka på cirka 40 man,
som varit i arbete sedan juli månad. Det blir en liten men
förstklassig idrottsplats med löparbanor och andra banor för hopp,
kast och bollspel.
I och med att A.K:s arbetsläger förlades till Lillsved måste en
annan fråga omedelbart lösas, nämligen vattenfrågan för
gymnastikfolkhögskolan. Lillsveds förutvarande brunn lämnade
nämligen alltför litet och alltför dåligt vatten redan för egendomens
nuvarande behov och vattentillgången räckte varken för
arbetslägrets behov eller för den blivande gymnastikfolkhögskolan.
Det kan många gånger vara besvärligt nog att få tillräckligt
med vatten för bostäderna i Stockholms skärgård, och det var
därför med en viss spänning som styrelsen avvaktade resultatet
av den brunnsborrning, som våren 1935 påbörjades av Svenska
Diamantborrningsbolaget ute på Lills ved. Spänningen växte
allt efter som brunnsborrarna nådde ner till 50, 60 och 70 meters
djup utan att det visade sig en droppe vatten. Som borrningen
betingar ett pris av 33 kronor per borrmeter började det bli rent
av obehagligt, när borrarna rapporterade ett djup av 80, 90 och
t. o. m. 95 meter fortfarande utan en droppe vatten. Först vid
250
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
