Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hade avdelningar under energiska ledare övat ända sedan
sekelskiftet. Det propagandaarbete, som utfördes, var emellertid
länge fruktlöst. Ont var det om pengar, och framför allt rådde
en skriande brist på krafter, som ville och kunde taga sig saken
an. Så sent som år 1925 fanns det ej spår till frivillig gymnastik
i tre av distriktets sex städer, och alltjämt är det blott på ett par
platser, där vi ha förmånen att åtnjuta stöd av fackutbildade
ledare.
Marken har alltså utan överdrift kunnat karakteriseras som
svårbearbetad, och det relativa uppsving, som gymnastikens
förkämpar på sistone kunnat glädja sig åt, har nog överträffat
även de djärvaste optimisternas förväntningar. Lantbrukar-,
stenhuggar- och fiskarungdom har länge ansett, att den ej
behövt annan motion än det dagliga slitet för brödfödan, och det
har haft sina svårigheter att övertyga dem om motsatsen.
Fiskarpojkarna vistas för övrigt stora tider av året på havet, där de
ha annan användning av bommar och rep. Redan här skall
det med tacksamhet erinras om det utomordentligt energiska
och på sistone fruktbärande pioniärarbete, som ett flertal
amatörer och lekmän på gymnastikens gebit fullgjort ute i bygderna,
ofta under svåra förhållanden och under motstånd från såväl
myndigheter som — på sina håll — från representanter för den
andliga kulturen. Dessa ledare kunna utan vidare betecknas
som vårt förbunds kärna, utan vilka vi stode oss slätt. En av
dem, folkskollärare Axel Grönvall, Dals Grinstad, berättar
nedanstående, som helt säkert ger en god bild av arbetet på
åtskilliga platser, fastän det inte överallt varit lika tacksamt:
»I december 1932 blev jag av några energiska S. L. U:are
tillfrågad, om jag ville åtaga mig ledarskapet av en
gymnastikförening i Dals Grinstad. Undertecknad, som nyligen hade valts
till lärare i församlingen, gladdes över att det kunde finnas ett
så påtagligt intresse för gymnastik på landsbygden.
Befolkningen i socknen utgöres nämligen så gott som uteslutande av
lantbrukare.
Sagt och lovat. Ett möte utlystes och en avdelning med ett
10-tal gymnaster startade i februari månad 1933 utan några
som helst redskap. S. L. U.-föreningens bygdegård ställdes
välvilligt till vårt förfogande. Snart ökades emellertid anspråken,
och vi rekvirerade förbundssekreterarens redskapsritningar, och
188
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
