Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
jag verkar som skolläkare. Läxöverläsningstiden varierar inom
realskolan från c:a 6 timmar i första klass till 11—12 timmar i
femte klass. Motsvarande siffror för gymnasiet från 11 upp till
20 timmar, allt pr vecka räknat. Måndagsläxor förekomma ej
i dessa skolor, varför överläsningstiderna gälla blott 5 dagar;
enär måndagarna för alla högre klasser äro skrivningsdagar,
kan man nog räkna med, att många lärjungar använda en ej
obetydlig del av söndagen till förberedelser av dessa skrivningar,
som ej kommer med i läxläsningstidsuppgifterna.
Fjorton—-femtonåringar använda sålunda upp till 21/2, 17—18-åringar
upp till 4 timmar pr dag för läxöverläsning. Möjligheterna till
friluftsliv eller självstudier av sidoämnen äro som synes svårt
beskurna!
Som framgår av denna högst schematiska undersökning, har
våra dagars samhälle genom införandet av
8-timmarsarbets-dagen velat begränsa de vuxnas arbetsbörda. Samtidigt härmed
pålägger samhället den uppväxande ungdomen en arbetsbörda,
som i många fall överstiger de vuxnas och detta trots att
ungdomen i uppväxtåren ingalunda vare sig fysiskt eller psykiskt
har förutsättningar för att, utan att taga skada till sin hälsa,
kunna klara dessa väldiga påfrestningar.
Vilka åtgärder skulle man då kunna tänka sig för att kunna
åstadkomma åtminstone någon lindring i den väldiga arbetsbörda,
som den moderna skolan trots alla skolreformer pålägger våra
dagars ungdom, åtminstone i de allmänna läroverken?
Den första åtgärden synes mig vara en radikal bearbetning av
själva kunskapsstoffet i skolan. Nog måste vi litet var ha
kommit underfund med att våra nuvarande skolkurser utan större
olägenheter radikalt skulle kunna beskäras och en mängd
detaljkunskaper, årtal och andra mer eller mindre tyngande
detaljer avföras ur de nuvarande skolkurserna, utan att därför
resultatet av undervisningen behövde bliva sämre för det. Här
borde vår uppslagsrike ecklesiastikminister kunna finna ett
rikt fält för sin initiativkraft!
Men även på annat sätt borde det kunna vara möjligt att, i
avvaktan på realiserandet av denna reform, lätta litet på barnens
knog för att skaffa dem tillräckligt mycket utevistelse, utan att
hela skolans arbetssätt behöver rubbas? Om tilläventyrs någon
skolelev läser dessa rader, blir nog vederbörande mycket besviken,
216
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
