- Project Runeberg -  Rapport från kinesisk by /
22

(1967) [MARC] Author: Jan Myrdal - Tema: China
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Note: This work was first published in 1967, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Liu Ling by - Gamle Sekreteraren Li Yiu-hua sitter på Tashiai och talar om landskap, jordbruk och kvinnoarbete - Grottbygge, Mau Ke-yeh

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

kunna arbeta. Lo Han-hong menade att du skulle ha svårt att
skriva om högtalaren var kvar. Han bör veta. Han bor i grottan
intill din och han skriver själv till tidningarna ibland.

Oxdrivaren därnere är direktanställd av arbetsbrigaden. Han
skall köra ut gödsel när han har tid, annars hämtar han timmer.
Det hämtar han fyra dagsresor bort. En 200 li härifrån. På vägen
sover han i värdshus. De är någorlunda, inte alltför bra och inte
alltför dåliga. Varje större ort har ett värdshus och där samlas
ox-drivarna om kvällarna. Ai Kou-ming har varit oxdrivare sedan han
»’ar helt ung. Han trivs med det. Vi har flera stora hästkärror också.

Gravarna därborta på Loushan är ganska nya. De tillhör Wang
Fung-lis svärfar Li Yü-tehs familj. Dem odlar vi naturligtvis inte
upp. Man har ju rätt att välja ut sin grav åt sig. Varför skulle
kollektivet lägga sig i det? Man tar ju inte god åkerjord i onödan heller
för sånt.

Grottbygge

Mau Ke-yeh

Här i vår del av landet föredrar folk att bo i grottor. Detta beror
mest på att löss jorden vår är sådan att grottorna blir lätta att bygga
och att de också blir bättre och mer isolerade bostäder än vanliga
hus. Jag har väl byggt fyrtiotalet grottor i mina dar. Det var min
far som lärde mig hur man bygger grottor, men någon specialist är
jag inte. Alla människor kan bygga grottor.

Grottorna är av två typer: jordgrottor och stengrottor.
Jordgrottorna grävs in i kullarna. Det första är att man måste söka ut en
plats med rätt slags jord. Det måste vara hård gul lössjord. I
områden med sand är det omöjligt att bygga en grotta. Här i dalen
finns många lämpliga platser för grottbygge. Men man kan ju ta
miste också. Li Hsiu-tang gjorde så häromåret när han började
bygga en stor grotta längst ner på Naopenshans östsida bakom
Chang Chung-wens svinstia. Där var jorden fuktig och det blev
bara ett stort hål av hela grottan. Ju högre upp på kullen man
gräver sin grotta ju bättre brukar jorden i allmänhet vara. Men man
får också en drygare väg till brunnen då.

Man behöver inte vara så många för att bygga en jordgrotta. En
vanlig grotta av normalstorlek, 18—19 chi lång, 9—10 chi hög och
8—9 chi bred, tar med bygge av kang och spis och skorsten ungefär
40 dagsverken. Ett hus av samma storlek tar samma antal dagsver-

22

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:09:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rfkb/0024.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free