Note: This work was first published in 1967, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Liu Ling by - Grottbygge, Mau Ke-yeh
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tums breda bräder som man mjukar upp och böjer till i ånga. Dessa
spänner man upp under grottvalvet på en chis avstånd från
varandra. De utgör då ett gott stöd och grottan kan användas länge
till. Den andra metoden — du såg den användas i Yen Chi-yungs
grotta, han är ju snickare och kan detta — är att man bygger upp
en ställning med stödpelare och tvärslåar och tvärbjälkar som får
bära upp valvet. Den metoden är dock inte så praktisk och heller
inte så hållbar.
Stengrottor är bättre. Jag har byggt en del sådana. För tjugo år
sedan planerade jag bygget Liu Ling Grundskolas alla stengrottor
och ledde byggnadsarbetet där. Jag har också lett bygget av de tre
stengrottor vi nu sitter i. En stengrotta kräver omsorgsfullare
planering och kostar betydligt mer arbete. Man kan grovt räkna med
att varje stengrotta kostar ungefär 400 dagsverken. Men dessa tre
grottor i denna länga krävde sammanlagt sjuttio mans arbetsinsats
under en månad. De är således betydligt dyrbarare att bygga än
både jordgrottor och vanliga hus. Men under det att ett vanligt hus
inte kan klara sig i trettio år utan större reparationer står en
stengrotta fyra- eller femhundra år utan vidare. I princip är en
stengrotta oförstörbar. Det enda som behöver underhållas är fönstren
och fönsterväggens trävirke. Trä ruttnar ju med tiden. Men i ett
vanligt hus finns mycket som kan ruttna och falla ned och behöva
ersättas rätt som det är.
I princip är det bäst om en grotta vetter mot söder. Det innebär
att den värms upp av vintersolen som står lågt och att sommarsolen
som står högt inte når in i den. Men både när det gäller jordgrottor
och stengrottor kan den synpunkten inte spela alltför stor roll, de
måste placeras i enlighet med markförhållandena. Jag har byggt
grottor åt alla väderstreck men i görligaste mån har jag undvikit
att lägga dem mot öster eller väster.
Grottorna byggs ju med spis och skorsten. Men både när det
gäller jordgrottor och stengrottor brukar vi också göra ett utekök för
sommarbruk. Det bidrar till att hålla grottan sval om sommaren och
kvinnorna tycker det är en fördel att kunna arbeta ute. I så fall
lägger vi detta utekök på en skuggad plats.
På många ställen måste man vara försiktig med dräneringen när
man bygger stengrottor men hos oss är grundvattnet inte högt och
vi har god sten. Vi har inte behövt göra några speciella
dräneringsarbeten vare sig till skolan eller till denna länga. Vi börjar arbetet
med att gräva upp för grunden. Vi schaktar oss ned 10 chi. Grunden
motsvarar den kommande grottans yttermått. Sedan gör vi en grund
av hårt stampad löss. Om man gör detta omsorgsfullt blir denna
grund nästan lika hård som betong. På denna grund bygger vi upp
24
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
