Note: This work was first published in 1967, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arbetslaget för Grönsaksodling - Ma Chen-hai, »Min kista är färdig», 65 år
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
inte kunde betala arrendet tog jordägaren den jord man ägde och
om man inte hade jord fick man betala arrendet genom arbete
längre fram.
Jag minns den dag Röda Armén kom till byn. Det var i
november 1934. Då sade folk: »Det är rödarmister i byn.» Vi blev mycket
rädda. Jag vågade inte gå ut. Om jag gick ut och mötte någon
granne talade vi tyst med varandra. En av grannarna som jag mötte
på vägen viskade till mig: »Vi skall inte längre vara förtryckta
säger de.» Det var bara propagandister från Röda Armén som hade
kommit till byn, inte den beväpnade armén och det fanns
KMT-förband i närheten så vi var försiktiga. Den propagandist som hade
kommit då hette Kao Wen-shen. Det var en man med mörkt och
solbränt ansikte. Han var en fattigbonde från en by i närheten och
jag kände honom. Hur han hade gått in i Röda Armén och hur han
blivit propagandist vet jag inte. Nu hörde jag att han var i vår by
och talade om revolutionen. Han stannade hos oss över en natt
och sedan gick han vidare. Efter några dagar hörde vi att han
avrättats av KMT. Han hade kommit till en annan by och någon av
fattigbönderna han talat med hade angett honom för jordherren
som kallat på KMT som kom på natten och sköt honom på
fläcken. Vi viskade om vad han sagt om revolutionen och om vad som
hänt med honom.
Den första propagandist som jag talade ordentligt med var Ma
Chien-hsiang. Honom kände jag bra. Han var en fattigbonde som
bodde 3 li bort. Han hade blivit väld till propagandist när Röda
Armén tog hans by. Sedan blev han gerillaledare och jag tror han
lever fortfarande. Han kom hem till mig en kväll och sade: »Vi
bör inte lyssna till KMT-rykten. Vi kommer aldrig att undertryckas
av dem längre. Vi kommunister skall förinta alla jordägare och
alla krigsherrar och generaler och ämbetsmän och dela all jord
som jämlikar och sedan aldrig mer betala skatt eller arrende till
någon.» Detta tyckte jag lät mycket bra men jag undrade om
fattigfolk verkligen skulle kunna kasta herrarna över ända. Jag trodde
det knappast. Detta var vintern 1934—1935. Då förde vi dessa
diskussioner.
Trots allt var det ju bara propagandister som kom till oss. KMT
fanns fortfarande kvar. Allt måste vara hemligt. Kao hade
skjutits ned. Plötsligt försvann alla propagandister. Röda Armén kom
aldrig och KMT fanns kvar och allt var som förr.
En tid därefter började folk åter prata om kommunisterna. Då
talade de om Yenan och om hur det var där. Det var speciellt min
andre bror Ma Cheng-pong som pratade med mig. Han hade en
åsna och använde den för transport och han var i Yenan flera
136
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
