Note: This work was first published in 1967, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Liu Ling Arbetsbrigad - Feng Chang-yeh, brigadens ordförande, 38 år
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stödsfond. Den finns fortfarande, ur den ges anslag varje kvartal.
De går till några individuella fall, det kan röra sig om
olyckshändelser eller det kan finnas andra specifika orsaker till understödet.
Vi i arbetsbrigadens styrelse behandlar ärendet och sänder in våra
förslag till folkkommunen som vidarebefordrar dem till
hsienför-valtningen. Innan folkkommunen fanns sände vi våra förslag till
hsiangförvaltningen som vidarebefordrade dem till
hsienförvalt-ningen. Folk kan ansöka om att få bidrag ur denna fond. Som
styrelseledamot är jag ansvarig för att upprätta förslagen. Men detta
är ju inte socialvård i egentlig mening. Dock redan när vi bildade
Östern Lyser Röd Högre Jordbrukskooperativ började vi dela ut
socialhjälp till de familjer som hade behov av det. Men då kunde
vi ännu bara ta hand om direkt arbetsoförmögna, ensamstående
krymplingar och invalider. Arbetslagen beslöt vilken andel av
skörden som skulle gå till socialhjälp och det högre
jordbrukskooperativets styrelse hade hand om fördelningen av arbetslagens anslag.
Efter folkkommunens införande kunde vi avsevärt öka dessa
bidrag. Därefter kunde vi lämna bidrag inte bara till de direkt sjuka
utan också till de familjer som av en eller annan orsak råkat i
svårigheter. Det kunde röra sig om familjer med många
familjemedlemmar men där få av dem var arbetsföra, det kunde röra sig om
bosättningsbidrag för nyinflyttade eller för ungdomar som skulle
upprätta eget hem. Men principen förblev densamma som förr.
Arbetslagen beslutar vilken andel av skörden som skall gå till detta,
och sedan gör arbetsbrigadens styrelse på arbetslagens
anslagsförslag upp om de direkta bidragen till varje familj. Det är således
ingen olikhet när det gäller de källor från vilka vi tar medel till
socialvården. Men detta är också självklart. Det finns ingen annan
källa. Arbetet är den enda grunden. Man kan inte hämta socialvård
i himlen. De arbetande måste själva vara överens om hur stor del
av sitt arbete de är beredda att lämna till de grannar som har det
svårt. Det är en fråga om samhällsansvar och solidaritet. Man kan
inte lösa den frågan genom att ta ifrån de arbetande möjligheten
att bestämma. Då minskar man samhällsmedvetandet och
solidariteten upphör. Det är således heller ingen skillnad när det gäller
vilka som har rätt att bestämma, besluten vilar fortfarande på
arbetslagens medlemmar i allmänt medlemsmöte. Detta är också
nödvändigt i ett demokratiskt samhälle. De arbetande måste själva ta
ansvaret. Olikheten ligger i att i och med folkkommunens
införande och de stora propagandakampanjer vi haft under denna tid
har medlemmarnas medvetande ökat och deras ansvarskänsla har
stärkts så mycket att det blev möjligt att införa en rationell
socialvård. Detta är också en av huvudpunkterna i vårt propagandaar-
155
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
