- Project Runeberg -  Rapport från kinesisk by /
164

(1967) [MARC] Author: Jan Myrdal - Tema: China
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Note: This work was first published in 1967, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Liu Ling Arbetsbrigad - Tsao Chen-kuei, »Lille Författaren», 28 år

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

far den ende som arbetade på åkrarna, men efter det att Hu
Tsung-nans soldater piskade honom hade han fått värk i ryggen och hade
det besvärligt med benen. Han orkade inte sköta jorden ensam
längre så jag fick ge upp skolan för att hjälpa familjen.

Jag var ju ung då, hade inte arbetat ordentligt förut och visste
inte så mycket. 1951 gick vi in i Li Hai-kueis Arbetslag för
Ömsesidig Hjälp. Där klarade vi oss bättre. Jag hade i uppdrag att föra
arbetsjournal och skriva upp arbetspoängen. Jag var ju skolbildad.
Men fortfarande var jordbruket lagt på individuell bas.
Avkastningen per mu ökade inte och kreatursantalet ökade inte heller. I
december 1952 gick jag in i partiet. Vintern 1953—1954
diskuterade vi situationen. Li Yiu-hua hade ju organiserat sitt
jordbrukskooperativ då och det hade kommit ganbus från partiapparaten
och statsförvaltningen inom vårt hsien för att studera vad som
skedde och dra slutsatser av det. Li Yiu-huas Jordbrukskooperativ hade
nu sju kritter och några åsnor och de hade bättre skördar än vi.
Avkastningen per mu var också större. Nu uppmanade partiet oss att
vi skulle organisera oss och vi studerade jordbrukskooperativet. Vi
medlemmar av Arbetslaget för Ömsesidig Hjälp såg med våra egna
ögon att jordbrukskooperativet var överlägset. Efter denna vinters
diskussion ansökte vi om inträde i jordbrukskooperativet på våren
1954.

Själv förstod jag att Liu Ling Jordbrukskooperativ bara var en
halvsocialistisk form och att det var nödvändigt att ombilda det till
en socialistisk form, till ett högre jordbrukskooperativ. För mig var
detta inget problem. Far däremot var i början ovillig. Det berodde
på att han inte ville släppa jorden. I Liu Ling Jordbrukskooperativ
fick han fortfarande utdelning på den jord han hade. I det högre
jordbrukskooperativet skulle jorden vara kollektiv egendom och
han skulle få betalt enligt socialistiska principer: »Till var och en
efter arbete.» Far var nu rädd att vi skulle förlora på detta. Han
menade att i jordbrukskooperativet fick vi 20 jin spannmål per mu
dalgångsjord och 7-—8 jin spannmål per mu bergsjord. Detta ville
han inte förlora.

Som son och som kommunist förklarade jag nu det hela för far.
Jag påpekade att vi aldrig kunde gödsla bergsåkrarna. Gödseln
räckte bara till för dalgångs jorden. Detta innebar att vi inte
utnyttjade jorden rationellt och effektivt. I det kollektiva däremot
kunde vi arbeta effektivt. Det innebar att all jord brukades på det
sätt som gav största avkastningen. Vi fick betalt för vårt arbete och
vi skulle tjäna många arbetspoäng. Vi var ju två stycken i familjen
som arbetade nu. Eftersom jag var hans son lyssnade han på mig
fast han inte velat lyssna på de andra, och efter det att jag haft ett

164

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:09:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rfkb/0166.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free