Note: This work was first published in 1967, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kvinnor - Li Kuei-ying, kvinnopionjären, 32 år
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Då blev Tuan Fu-yins adertonåriga dotter Tuan Ai-chen kär
i en pojke från Sjumilabyn. Men föräldrarna vägrade henne
äktenskap. De sade att den pojken var fattig och att de ville gifta bort
henne med en mer välbärgad man. En kväll kom Tuan Ai-chen
till mig och grät och klagade. Jag följde med henne till grottan
och talade med föräldrarna. Jag sade till dem: »Ni har ingen rätt
att hindra er dotter att gifta sig, det vet ni väl? Köpäktenskap är
heller inte tillåtna i det nya samhället. Det är brottsligt att sälja
sin dotter numera. Förr kunde man sälja sin dotter som ett kreatur
men det kan man inte nu längre.» Jag talade med dem om vad som
brukade hända förr, om flickor som dränkte sig i brunnen, om
flickor som hängde sig och sådant, om all olycka som
köpäktenskapen fört med sig. I början försökte Tuan Fu-yin säga emot mig.
Han sade: »Jag fick betala min hustru dyrt. Nu har jag gett denna
flicka mat och kläder, jag har fött upp henne och nu bara går hon.
Det är inte rätt. Det är bara jag som förlorar hela tiden. Jag måste
få tillbaka något av alla de pengar jag lagt ut. Om hon inte kan
bli kär i en man som kan betala tillbaka vad hon kostat så är det
orättvist av henne att gifta sig.»
Jag talade länge med dem den kvällen och till slut sade jag:
»Ni lever inte dåligt i det nya samhället. Om ni får det svårt någon
gång så kommer er dotter och er svärson att hjälpa er. De är inte
rika men de kommer inte att neka att hjälpa er.» Då svarade de:
»Vi får tänka på saken.» Nästa gång jag kom var bara flickans
mamma hemma. Hon hade tänkt på saken och nu berättade hon
sin egen historia för mig. Den hade jag inte känt till, annars hade
jag använt den redan första gången. Hon sade: »Jag såldes till Tuan
Fu-yin när jag var en liten flicka. Jag såldes som när man säljer en
get. Men mina föräldrar hade tagit mycket betalt för mig. Tuans
familj hade fått ta lån. Därför blev de elaka mot mig. Jag tvangs
arbeta hårt för att lånet skulle löna sig. De grälade ständigt på
mig. Jag kommer ihåg hur mycket jag grät. Nu när jag tänkt på
detta bryr jag mig inte om att min dotter gifter sig med någon hon
kan tycka om.» Sedan grät hon. Tuan Fu-yin sade ingenting mera.
Men sådana fall är sällsynta, detta är det enda fall jag kommer
ihåg. Tuan Fu-yins egna söner hade dock fått gifta sig enligt det
nya sättet för det innebar ju att han inte behövde betala något för
sina svärdöttrar.
Andra saker som vi får lov att klara upp är att de gamla
kvinnorna har svårt att förstå att kvinnorna nu skrattar och skämtar
med männen. De grälade på sina döttrar och sina svärdöttrar och
sina dotterdöttrar och sina sondöttrar för att de inte iakttar ett
anständigt uppträdande. Då får vi tala med de gamla kvinnorna om
199
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
