Note: This work was first published in 1967, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kvinnor - Li Yang-ching, husmodern, 29 år
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sedan har vi en fest i november då vi äter gult hirsbröd och den
andra sortens »klibbig hirs».
Den åttonde december äter vi gröt gjord på »klibbig hirs». Dessa
festdagar går männen till sitt arbete som vanligt och kvinnorna
stannar hemma i grottorna för att laga mat. Annars äter vi
detsamma året om. Hirs är vår huvudnäring, den tillagar vi i olika
former. Mest äter vi den dock som gröt. Kött äter vi till nyår, då
äter vi riktiga köttmål. Sedan saltar vi resten av grisen och tar en
bit till de fester man äter kött. Ibland när vi har gäster köper vi
kött i marknaden och lagar någonting. I år har vi väl haft kött tre
eller fyra gånger utom festerna. Grönsaker äter vi alltefter årstiden.
Tobak odlar vi inte, min man röker inte.
I oktober lägger jag in kål. Den räcker då över vintern till i mars
när de färska grönsakerna kommer. Jag kokar upp vatten, lägger
ner kålen och tar upp den snabbt igen och placerar den i kallt
vatten. Därefter lägger jag den i en stor lergodskruka och varvar med
mycket salt. Ett varv kål och ett varv salt. Sedan pressar jag den
samman med en stor och väl rengjord sten. Samma månad lägger
jag också in rovor och senapsrot. Jag skär dem i smala strimlor och
varvar med salt i en stengodskruka och pressar med stenen.
Om vårarna torkar jag grönsaker. Senapsroten skär jag i bitar,
ångar den och låter den därefter soltorka, bönorna självtorkar och
majsen och potatisen kan sparas i potatiskällare.
I december börjar jag göra mitt röda vin. Jag låter »klibbig hirs»
ligga i blöt över natten. Därefter häller jag bort vattnet, mal hirsen
och ångar den. Då är den som tjock gröt. Därefter blandar jag in
jäst och häller upp blandningen i en kruka. Krukan ställer jag på
den varma kangen. Där får den stå och jäsa fyra eller fem dagar,
sedan är vinet färdigt. När man skall dricka av det tar man upp en
klick av gröten och rör ut den ordentligt med vatten, därefter silar
man blandningen så att vätskan blir nästan klar. Den kokar man
sedan upp och det drickes hett. Mäsken ger jag till grisen. Han
älskar den.
Om detta vin görs på rätt sätt blir det sött och svagt. Om man
låter det stå och jäsa för länge blir det surt och starkt. Jag föredrar
det söta vinet men det finns folk som vill ha det starkt och då låter
de jäskrukan stå länge på kangen ty ju längre den står ju starkare
blir vinet. Detta gör jag bara om vintrarna ty om sommaren går det
inte så bra att jäsa det. Dessutom köper vi brännvin i affären. Vi
brukar köpa två buteljer varje nyår. Min man är inte så förtjust i
att dricka och själv tycker jag det är alldeles för starkt. Det är ju
60 %. I år lägger jag undan sex jin hirs att göra vin själv av.
Den senaste veckan har min man inte haft någon fridag. Han
206
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
