Note: This work was first published in 1967, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Partiet - Li Yiu-hua, Gamle Sekreteraren, 57 år
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
blivit av med KMT. Nu organiserade myndigheterna jordbrukare
att bära utsäde från Lochuan. Där fanns spannmålslager. Jag gick
då som bärare. Vi bar 70 till 80 jin i två säckar på bärstång. Det
tog oss ungefär en vecka att gå till Lochuan och hämta spannmål
och sedan gå tillbaka. Ryggen värkte, livet var bittert och jag ville
gråta ty allt var så förstört för oss. Men fienden hade dock kastats
överända och vi fick arbeta hårt för att komma igång igen.
All arbetskraft hade mobiliserats och organiserats under den
tiden. Vissa hade i uppdrag att hämta spannmål från Lochuan, andra
stannade hemma i byn. Kritter hade vi nästan inte. De unga
männen fick dra plogen och kvinnorna plöjde. Nu kröp Li Hsiu-tang
åter fram, han är mycket slug. Han ansökte om medlemskap i
milisen igen precis som om ingenting hänt. Men vi ville inte ha
honom. Hans förhoppningar var fåfänga. Vi gav honom ett officiellt
avslag.
År 1949 hade Mao kommit till Peking. Han återvände aldrig till
Yenan och har ännu inte varit här igen. Men 1949 höll hela landet
på att befrias. Då sände han oss i de gamla befriade områdena ett
telegram. Han uppmanade oss att organisera arbetet och läka
krigets sår. Vi skulle öka produktionen. Då började vi dra oss till
minnes att Mao haft rätt i att fienden skulle hålla Yenan ockuperat
ett år ungefär, så vi kände att vi litade på Centralkommittén och
Mao. I Liu Ling sammankallade vi ett möte för att diskutera Maos
telegram och organisera oss för produktionen.
Detta år satte vi upp fyra arbetslag för ömsesidig hjälp, de
omfattade samtliga hushåll i Liu Ling by. De byggde på våra
erfarenheter från tiden före ockupatoinen. Det första arbetslaget för
ömsesidig hjälp leddes av mig och vi hade samma medlemmar som
före ockupationen med undantag av de tre familjer som flyttat
tillbaka till Hengshan och inte ville komma tillbaka. Dessutom trädde
Li Hai-yuan in som medlem. Vi tog den jord vi ville ha uppe på
bergen på andra sidan dalen. Jag hade valt detta område redan
från början därför att vattnet där är gott och det är lätt att hämta
bränsle uppe på bergen och jordmånen är inte så dålig den heller.
Fem kritter hade vi.
Det andra arbetslaget för ömsesidig hjälp leddes av Ma
Juei-ching. Det tredje arbetslaget för ömsesidig hjälp leddes av Jen
Huai-wan, Jen Teh-wans son, som nu arbetar som partisekreterare
vid krukmakeriet i Yenan. Det fjärde arbetslaget för ömsesidig hjälp
leddes av Fu Hai-tsao.
Men det fanns vissa svårigheter med arbetet i denna typ av
samverkan. Om man var åtta hushåll som sambrukade i ett arbetslag
för ömsesidig hjälp betydde det att ett av hushållen fick sin jord
302
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
