Note: This work was first published in 1967, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Partiet - Li Yiu-hua, Gamle Sekreteraren, 57 år
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sidig Hjälp och Erchuankou Arbetslag för Ömsesidig Hjälp samt de
ensambrukare som då ännu fanns kvar. Då äntligen gick Li
Hai-yuan in igen. Han var den siste i hela bygden som gick in för
kol-lektivbrukning. Nu bestod vi av sammanlagt 104 hushåll.
Nu genomfördes också stora förändringar. Alla kritter och andra
djur blev kollektivt ägda. Vi gjorde på samma sätt som vi gjort
första gången vi slagit samman djuren. Det vill säga, vi värderade
dem och ägarna fick betalt under en femårsperiod. Dessutom
avskaffade vi utdelningen på jord. Det skulle bara bli det verkliga
arbetet som gav inkomster. Men vi införde också för första gången
att familjer som inte hade någon arbetskraft skulle få understöd av
kooperativet. Detta var helt nytt. Men några direkta stadgar hade
vi aldrig haft. Vi skrev inga sådana nu heller. Det brukades inte ute
på landet. Vi är ju okunniga jordbrukare bara, vi har ingen
utbildning och det var enklare att vi bara beslöt hur vi skulle ha det. Vi
har bara gjort sådana beslut som vi funnit riktiga. Några stadgar
skrev vi inte då.
Jag blev partisekreterare i Östern Lyser Röd Högre
Jordbrukskooperativ. Det är ju genom partiet allting diskuteras och det är
partiet som drar upp riktlinjerna för den framtida utvecklingen.
Det var i augusti 1958 vi började förbereda bildandet av
folkkommunen. Då diskuterade vi frågan på olika nivåer. Vi hade ju
Centralkommitténs beslut att hålla oss till. Folkkommunen
bildades på grundval av Det Stora Språnget och behovet av ökade
kapitalinvesteringar. Innan folkkommunen upprättades hade vi
påbörjat byggandet av en damm som skulle tjäna tre olika högre
jordbrukskooperativ. Men det hade varit besvärligt att samarbeta.
Folkkommunen gjorde det möjligt att sätta detta samarbete i system.
Vi behövde en större enhet för att kunna genomföra de stora
anläggningsarbeten som krävdes.
Förr hade vi också haft en hsiangförvaltning. Där satt många
anställda. I folkkommunen slog vi samman våra ekonomiska
organisationer med statsmakten. Detta innebar en stor besparing, gjorde
det möjligt för oss att bli av med flera stycken ganbus från vårt
område och gav oss större möjligheter att samarbeta och arbeta
rationellt och utan onödiga tidsförluster. I vår folkkommun höll vi
hela tiden utan någon avvikelse fast vid den socialistiska principen:
»Till var och en efter arbete.» Dessutom införde vi vissa sociala
förmåner och genomförde en viss socialvård. Folkkommunen skaffade
sig också sin egen reparationsverkstad som nu börjar växa ut till
nästan en liten fabrik.
Personligen anser jag att folkkommunens fördelar består i att det
inom folkkommunen är möjligt att utnyttja arbetskraften bättre
307
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
