Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den öfverblifna ärtmaten i ett brukadt fat, tag du
vackert ett rent kiiril. Ren mat ska tiggarn ha,
som får den öfverblifna betan, så väl som
herrskapet sjelf, som äter först ur fatet".
"Henne får jag mycket besvär med. innan hon
blir folk”, fortsatte fru iletta för sig sjelf, i det
bon eraade lemna stugan, der Brita sysslade, men
möttes i dörren af Elsa, som störtade emot henne
likblek, med stirrande ögon och vidöppen mun.
"Elsa, hvad i herrans namn går åt dig, har
du sett otyg midt på dagen, eller bar nån stöpt
bly öfver dig? Hvad fattas dig, menniska?"
"Klubbmiinneme, klubbmännerne, böndeme”,
stammade Elsa.
"Gud hjelpe en hvar för det plågoriset! livad
om dem nu åter?"
"De komma, de komma hit, de komma straxt,
de ha bränt opp herr Enevald Einckes gård!”
Nu hade hennes tungas band lossat, och hon bröt
ut i skrik och snyftningar.
"De skall väl så raggen heller, icke våga sig
till hederligt folks hem", sade fru iletta, men blef
iindå en molin blekare.
Nu kom Sigrid och sade med hastig bäfvande
röst. "Klubbmännen komma. Mor, hvad är att
göra, hvart fly vi. De komma der nere på ängen
som en molnsky, de äro så många".
”An sen" sade fru Metta "de må vara huru
många de vilja, så ska de väl vara menniskor.
Alldrig har jag gjort dem något för när, och de
ska väl veta ha respekt för folk". Emellertid
syntes hon ej vara så alldeles säker på sin sak. utan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
