Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vördnaden var dock en molin rubbad på
sed-nare tider, ty fru Metta kunde ej rätt förlåta, att
Biskop Erikson dömt henne att p lig ta, så väl som
Brita Oxe.
Genom de göromål som upptagit fru Metta i
det yttre, hade hon hlifvit hindrad ifrån att gå
in i boningsrummen, hvilka ock for henne egde
vida mindre intresse, än livad som rörde hushåll
och ladugård; men sedan Annika nu slutat alla
läsningar och blåsningar och korsningar för
kreaturens räkning, sade fru Metta: ”Kära mor,
sannerligen jag vet om jag eger en matbit ens att
ge er. Jag måste se efter om de vilddjuren
lem-nat oss något i behåll. Gå nu in i stugan sålänge".
”Tackar som bjuder, tackar som bjuder, hi
hi hi”, sade lilla mor Annika och neg sig till ännu
mindre än vanligt. ”Aldrig har nån förr gått från
fru Metta Liljeholm, utan att ha fått magen mätt.
inga skall det ske hädanefter heller så snart, hi
hi, hi”.
Det var icke utan, att ej fru Metta kände sig
en smula smickrad af mor Annikas ord, och det
så mycket mer som hon viil visste med sig, att
hon gjort skäl för att kallas god »««/-moder. Nu
skulle hon bege sig för att i ”herrskaps stugan”
afhämta nyckeln till ett visthus, som syntes vara
ouppbrutet, och sålunda ännu behöfde nyckel för
att efterses.
I det samma hördes någon komma skyndsamt
ridande oppför vägen. Pigorna skreko till af
förskräckelse, men fru Metta gick rakt emot den
kommande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
