Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stod dock oviss och såg utåt, till dess hon helt
hastigt utropade: ”Sannerligen är det icke herr
Erik”, och dermed skyndade ut emot honom. Men
Sigrid hann iindå fortare fram. I detsamma han
kastade sig af hästen, tog den högreste krigaren
den unga flickan om lifvet, kysste henne och lyfte
henne högt, som om hon varit ett litet barn. ”Se
min snälla, kära flicka. Gud välsigne dig. Har
jag dig här oskadd och glad, och mor Metta”,
han kysste äfven henne och tog henne i handen.
”Se. Gud vare lof, jag har eder. mina kiira. åter
utan mehn. Detta är nästan mera, än jag vågade
hoppas. Då är ju allt bra.”
"Ack, det är dock, tyvärr, icke så alldeles bra.
Se till burudant ett hus du kommer! Stig dock
in, min herre och man. och stå ej utanför ditt
eget hus, huru illa tilltygadt det än må vara.”
"Käraste min Metta”, svarade herr Erik, ”icke
ha träd eller sten känt smärta af hur de blifvit
medfarna, nej, icke ens fönsterglasen ha känt
deraf, och sådan rask matmor, som du, sörjer nog
före. att allt snart åter kommer i skick och
visthusen bli fulla. Men hur är det med våra
tje-nare. kommo de utan skada från leken?”
”Erki ligger ännu illa sjuk af röfvarenes slag,
men jag‘hoppas han kommer sig. Pekka och Jussi
ha slagit sig till klubbehären. På dem var ej
stor skada, de voro dåliga karlar, och gingo med
endast för att få plundra, ty sannerligen de hade
något förtryck af krigsfolket att klaga öfver.”
”Stackars Erki! Nå, icke behöfver jag be
dig vårda honom väl, det vet jag att du i alla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
