Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
jelse och dylikt, som blifvit aflagt såsom påfviska
villfarelser.
”Ja”, menade fru Metta, ”nog har det varit
si och så med den saken, ty visst iir, att såmre
har årsväxten varit allt sen de välsignade
ceremonierna ej fingo iakttagas vid gudstjensten.”
”Nå, lika mycket hur dermed var, men det
vissa iir, att biskopen han stod på sig och
försvarade sina gemingar. och herr Klas, som du vet
ej har långt efter vrede, blef så ond, att han blef
helt svart i syna. Nå han är nu just ej så
ljus-lätt eljest heller. Och han redde af biskopen så
jag fruktade han skulle slå till honom. Men der
voro många af adelsherrame som ville komma åt
herr Klas, och derihland någre hans fränder. som
äro honom hätske, och de påstodo att förakt för
god sed och religion utbredt sig hland folket, och
att herr Klas icke borde vara den, som skulle
hålla med folket i att illa bemöta prestema. Så
kom der en som påstod att herr Klases ryttare
hade kommit i delo med en prest, och så hade
de kastat honom ut öfver kyrkogårdsmuren. Herr
Klas for opp med knuten niifve, men satte sig
åter ned och kastade nacken bakut och såg
tankfull och ledsen ut. ”Sannerligen jag det kan hjelpa”,
sade han. ”Gjord gerning iir gjord.” Ännu
funderade han litet på saken, men sade sedan
skrattande: ”Ja inte vet jag bättre råd, än att de
kasta honom in igen samma väg, ty sannerligen jag
kan annorlunda hjelpat."
”Sådan gudsförsmiidare”, sade fru Metta och
lyfte ögon och händer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
