Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
af den förut tågande hären. Herregårdarne voro
brända af bönderne, menniskorna skingrade,
männen från byame voro utgångna till bondhåren,
och sällan fanns i gårdarne andra, än hungrande
qvinnor och barn. som bäfvande flydde undan, när
de sågo en herre nalkas. Alla hästar voro
bortförda. Sålunda gick färden långsamt for Enevalcl
och krigshären hann nästan lika fort tåga undan
honom. Han upphann den derföre icke förrän vid
Ilmola der den slagit läger.
XV.
Några veckor tidigare än den natt då, i
Ta-vastskogens öde djup, nior Annika tillagade sitt
trollmedel, satt i natten en liten qvinna på en
plats, der stegel med qvarlefvor af afrättade
kroppar stodo omkring henne. Hon nästan icke kunde
varsnas ibland stename, der hon satt hopkrumpen
insvept i sin gråa rock. Våldsamma rörelser
skakade hennes lilla kropp; hastigt sprang hon opp:
”ha. hvad ropar du Jacob, tror du jag sofver. Anej
inte sofver mor Annika, nog vet hon att du
fryser. Vänta Jacob lille, vänta, mången gång förr
har jag bäddat din säng, ha bara tålamod.”
Och bort jagade hon som en skugga i natten,
och om morgonen stod hon framför den
framtågande bondhopen. Hon stod på ett enstaka
klippstycke vid vägen, så att hon syntes vida omkring.
Vildt fladdrade hennes grå hår för vinden. Hon
syntes öfvernaturligt liten, der hon stod. högt öfver
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
