Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vilja förråda ära och tro, må han gå att uppsöka
den herre, som är honom värdig. Ingen förrädare
må stadna qvar att besudla vår heliga sak. Med
Guds hjelp, vilja vi är ligen försvara vår konungs
hus och hans sak med rena och ärliga hjertan.
Ingen förrädare må stadna hiir, se porten är
öppen, finnes här någon falsk och äreforgäten nog,
att vilja vara en öfverlöpare, må han draga hädan.”
En liten port i muren öppnades nu. Skarpt
blickade fru Ebba emot den, och hennes blick
mörknade allt mer, ty allt flere och flere triingde
sig emot den öppnade porten, allt mera tätnade
massan af uttågande, och snart qvarstod endast
en ringa tropp af fästets försvarare. Ett ögonblick
nedlutade hon sitt hufvud, och skylde sina ögon
med en åtbörd af förtviflan. De omgifvande
her-rame buro i sina anleten mycket olika uttryck.
Någre syntes visserligen dela fru Ebbas kiinslor,
andre sågo lugne ut, och en, Olof Sverkerson stod
bakom fru Ebba med en nedrig skadeglädje i de
små grå ögonen, och gjorde en gemen grimas.
Med de uttågande hade iifven Daniel Hjorth
förstuckit sig. lian hade, så mycket möjligt var,
gömt sig bakom krigsmännen, på det ingen blick
af fru Ebba skulle upptäcka honom. lians onda
samvete jagade honom. När han nalkades
hertigens läger, vände han sig om, kastade en blick
mot slottet och sade vildt: rIIa, huru går det nu
med edert stolta mod. Nu är mitt uppdrag
full-ändadt, nu stiger Daniel Hjorth, och de stolta
Flemingama falla. Kathrina, märker du, vi bli
småningom gelikar! Gelikar, hm, det stolta, ade-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
