Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
alltså, J, som ännu stån eder konung trogne, väljen
emellan att kasta eld i krutet, eller uppgifva fästet.
Gifve Gud att ni hade håg till att välja det förra,
det vore dock en hederligare död, än att hängas
af hertigen, som väl blir mångens lott. Ädle
herrar och riddare, tron dock icke att Ebba Stenbock
iir otacksam, hon känner viil att ibland eder
finnas de, som äro trogna som i eld pröfvadt guld,
men hon känner ock, att ännu här finnas
förrädare, och detta bragte på hennes tunga ord, som
endast voro ernade åt några få här närvarande.
Ädle herrar, besluten nu som eder bäst synes, mitt
arbete är slut. Ebba Stenbock förstår icke att
uppgifva ett fäste.”
Fru Ebba bugade sig och gick långsamt bort.
Hon inträdde slutligen i det hvalf invid
slottskyrkan, der Klas Flemings lik ännu stod bisatt, och
der nedsjönk den stolta qvinnan afsvimmad på
den kista, som inneslöt de qvarlefvor, dem hon
lof-vat bevara för ohelgaude, men numera ej förmådde
skydda.
XXII.
Mikaelidagen ingick. Slottet hade kapitulerat,
hertig Carl skulle intåga. Alla fruntimmema i
slottet hade samlat sig omkring fru Ebba, liksom
sökande stöd hos henne. Stor ängslan rådde. Hvar
och en ägde någon kär person, hvilken kunde
drabbas af hertigens vrede. Och dock hade man ännu
ej lärt sig så frukta hans stränghet, som sednare,
när många blodsdomar hade lärt finpame förstå,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
